Erik Ryning, död 8 november 1520 i Stockholm, var ett svenskt riksråd.

Erik Ryning
Född
Död8 november 1520
Stortorget, Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker
Befattning
Befälhavare, Stegeborg
Riksråd
BarnMetta Eriksdotter[1]
Nils Ryning[1]
FöräldrarBengt Ryning[1]
Filippa Magnusdotter[1]
SläktingarOlof Ryning (syskon)
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Erik Ryning var son till riddaren Bengt Ryning och Filippa Magnusdotter.[2]

Ryning kan beläggas första gången bland vittnena i ett morgongåvobrev, som är daterat 1500 men i verkligheten torde härröra från 1503.[3]. Han var 1512 väpnare och 1517 riksråd. 1517 erhöll han Österhaninge socken som förläning av Sten Sture den yngre, vilken därigenom ville vinna över Ryning på sin sida. 1518 var han hövitsman Stegeborgs slott och häradshövding i Åkerbo härad, Östergötland och återfinns i Sten Stures närhet. Under våren 1520 ledde han för Kristina Gyllenstiernas räkning försvaret i Östergötland. Bland annat slog han tillbaka en dansk styrka, som sänts till understöd för linköpingsbiskopen. Kort därefter övergick dock Ryning av oklar anledning till danskarnas sida, och deltog i den delegation som förhandlade med Kristina Gyllenstierna och var även bland de riksråd som fick i uppdrag att för Kristian II:s räkning hålla Stockholms slott under dennes livstid. Likväl anklagades Ryning för kätteri och avrättades vid Stockholms blodbad.[4]

Familj redigera

Ryning gifte sig före 1514 med Anna Bengtsdotter. Hon var dotter till riksrådet Bengt Gregersson (Lillie) och Märta Arentsdotter (Ulv). De fick tillsammans barnen Märta Ryning som var gift med Abraham Pedersson Rommel (oxhuvud) och ståthållaren Jakob Turesson (Rosengren) i Östergötland, Olof Ryning, Axel Ryning, furstliga rådmannen Nils Ryning (död 1578) och Christina Ryning.[2]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1931). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 6 Posse-von Scheven. Stockholm: Norstedt. sid. 630-631. Libris 10076758 
  3. ^ [1]
  4. ^ Ryning, Erik i Svenska män och kvinnor (1949)