Erik Arvid Lennart Ek, född 1 mars 1921 i Vaxholm,[1] död 2 oktober 1998 i Huddinge[2], var en svensk landslagsspelare i handboll.

KarriärRedigera

Moderklubb för Erik Ek var KA 1:s Idrottsförening och han representerade IFK Lidingö 1946–1950 då han spelade för svenska landslaget. Allsvensk debut i IFK Lidingö 15 oktober 1944. Erik Ek spelade 10 landskamper för Sverige 1946–1950. Det var 8 utomhuslandskamper och 2 inomhuslandskamper. I landslaget var han inte någon målskytt av rang och inomhuslandskamperna slutade mållösa och utomhus blev det 3 mål. Främsta meriten var utomhus-VM 1948 i Paris, där Erik Ek var med och tog hem guldmedaljen till Sverige.

I klubblagetRedigera

Han vann också SM-guld inomhus med IFK Lidingö året 1949. I finalen besegrade Lidingö SoIK Hellas med 7-4.[3] Matchen spelades i Stockholm den 20 mars. Lidingö hade bara tre målskyttar och Erik Ek var bäst med tre mål. I allsvenskan slutade IFK Lidingö sist och blev degraderade samma år.[4]

Erik Ek är gravsatt i Gamla minneslunden på S:t Botvids begravningsplats i Huddinge.[5]

KlubbarRedigera

  • KA1: IF (Kustartilleriregementet 1:s idrottsförening)

MeriterRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Svenska landslagsmän i handboll 1934-2005”. Sporthistoria. http://www.sporthistoria.se/hb_stat.htm. Läst 7 januari 2017. 
  2. ^ Sveriges dödbok 1860 -2015 (Förhandsversion)
  3. ^ Wolf Lyberg, red (1953). ”Svenska utomhuslandskamper och Svenska inomhuslandskamper”. Boken om handboll 
  4. ^ Handbollboken 1949. 1949. sid. 83 om Sm final, 85 allsvenskans seritabell 
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”IFK Lidingö inomhus 1949”. Sporthistoria autografer. http://www.sporthistoria.se/autograf/handboll/1949_ifklidingo_inomhus.htm. Läst 7 januari 2017.