Epsilon Equulei

stjärna i Lilla hästens stjärnbild

Epsilon Equulei (ε Equulei, förkortat Epsilon Equ, ε Equ) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Lilla hästen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,23[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 18,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 180 ljusår (ca 54 parsek) från solen.

Epsilon Equulei (ε)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildLilla hästen
Rektascension20t 59m 04,47539s[1]
Deklination+04° 17′ 36,5211″[1]
Skenbar magnitud ()5,23[2] (5,96 / 6,31)[3]
Stjärntyp
SpektraltypF5 (V) + F6 (V)[4]
U–B-0,00[5]
B–V+0,47[5]
Astrometri
Radialhastighet ()8,20 ± 0,2[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -115,75[1] mas/år
Dek.: -151,70[1] mas/år
Parallax ()18,49 ± 1,35[1]
Avstånd180 ± 10  (54 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()+1,65[7]
Detaljer
Radie3,52[8] R
Luminositet18,68[7] L
Temperatur6 456[8] K
Metallicitet-0,02 ± 0,08[7] dex
Ålder1,4[7] miljarder år
Andra beteckningar
ε Equ, 1 Equulei, HD 199766, HIP 103569, HR 8034, SAO 126428, BD+03° 4473[2]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan Epsilon Equulei A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 V[4]. Den har en radie som är ca 3,5[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 19[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 6 450[8] K.

Dubbelstjärnans omloppstid är cirka 101,5 år. Även om den genomsnittliga separationen mellan de två stjärnorna är ungefär 0,64 bågsekunder har omloppet en anmärkningsvärt stor excentritet på 0,705. De två stjärnorna passerade sin apsis 1920.[4] Slutligen anses att Epsilon Equulei A kan vara en spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 2,03133 dygn.[9]

Ca 10 bågsekunder från A och B ligger Epsilon Equulei C (HIP 103571), med en skenbar magnitud på 7,35. Den är en annan stjärna i huvudserien av spektraltyp F, och baserat på dess liknande rörelse med A och B genom rymden antas den vara fysiskt kopplad till dessa.[10]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F.; et al. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752 . Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] "* eps Equ". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 8 juli 2017.
  3. ^ "Sixth Catalog of Orbits of Visual Binary Stars". United States Naval Observatory. Hämtad 8 juli 2017.
  4. ^ [a b c] Beavers, W. I.; Cook, D. B. (1980). "Scanner studies of composite spectra. I - Dwarfs". The Astrophysical Journal Supplement Series. 44: 489. Bibcode:1980ApJS...44..489B. doi:10.1086/190702.
  5. ^ [a b] Mermilliod, J.-C. (1986). "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)". Catalogue of Eggen's UBV data. Bibcode:1986EgUBV........0M.
  6. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053 . Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  7. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971 , Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/epsilonequulei. Hämtad 2018-05-03.
  9. ^ Abt, H. A.; Levy, S. G. (1976). "Multiplicity among solar-type stars". The Astrophysical Journal Supplement Series. 30: 273. Bibcode:1976ApJS...30..273A. doi:10.1086/190363.
  10. ^ "* eps Equ C". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 31 juli 2017.

Externa länkar redigera