Malabargrouper[3] (Epinephelus malabaricus) är en art i familjen havsabborrfiskar som finns i Indiska oceanen och Stilla havet från Röda havet och Östafrika till Tonga, Japan och Australien.
| Malabargrouper Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Abborrartade fiskar Perciformes |
| Familj | Havsabborrfiskar Serranidae |
| Släkte | Epinephelus |
| Art | Malabargrouper E. malabaricus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Epinephelus malabaricus | |
| Auktor | (Bloch & Schneider, 1801)[2] |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Malabargroupern är en robust, avlång fisk med ett stort huvud och en underkäke med 2 till 5 tandrader. Ryggfenans främre del har 11 hårda taggstrålar, av vilka den 3:e till 5:e vanligtvis är längst, och den bakre delen har 14 till 16 mjukstrålar; analfenan har 3 taggstrålar (den 3:e i regel längst) och 8 mjukstrålar, medan bröstfenorna har 18 till 20 mjukstrålar. Stjärtfenan är rundad. Kroppen, inklusive huvudet, är brunaktig med små, svartbruna fläckar och spridda vita markeringar samt ofta 5 sneda, oregelbundna, mörkbruna ränder, avbrutna med bleka fläckar. Fenorna har små, spridda, svarta prickar.[4] Som mest kan den bli 234 cm lång och väga 150 kg, men blir oftast inte mycket längre än 100 cm.[5]
Vanor redigera
Arten lever i många olika miljöer, som nära sand- och dybotten, vid klipp- och korallrev, i flodmynningar och mangroveträsk, från grunt vatten ner till 150 meters djup.[1] Födan består främst av fisk och kräftdjur, samt i mindre utsträckning av åttarmade bläckfiskar.[4] Malabargroupern är hermafrodit och fungerar först som hona, för att senare i livet byta kön till hane.[6]
Taxonomi redigera
Studiet av denna art försvåras av att den taxonomiska statusen för denna art och framför allt orangefläckig grouper (E. coioides), som förekommer i samma regioner, men även Tahiti-grouper (E. tauvina) är osäker.[1]
Utbredning redigera
Utbredningsområdet omfattar Indiska oceanen och Stilla havet från Röda havet och Östafrika till Tonga, norrut till Japan samt söderut till Australien. Eventuella förekomster på Mauritius och Réunion är osäkra.[1]
Betydelse för människan redigera
Malabargroupern är föremål för ett betydande kommersiellt fiske i stora delar av utbredningsområdet där den tas med trål, långrev, fällor, ljuster och på spö. Arten odlas också i regionen.[1]
Status redigera
Arten är klassificerad som nära hotad ("NT") av IUCN, och populationen minskar. Främsta orsakerna är överfiske, inkluderande sportfiske, samt förlust av habitat som mangroveträsk.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f] Cornish, A. 2006 Epinephelus malabaricus (på engelska). Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 8 mars 2012.
- ^ ”Epinephelus malabaricus (Bloch and Schneider, 1801)” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=551076. Läst 8 mars 2012.
- ^ Sven O Kullander (13 september 2008). ”Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn”. Naturhistoriska riksmuseet. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214095552/http://artedi.nrm.se/fishnames/namefind.php?FormData=Perciformes&Verbosity=Listing&Submit=Skicka&MaxRecs=1000&Category=cOrder&Precision=%3D&Ordering=default. Läst 5 januari 2012.
- ^ [a b] Phillip C. Heemstra, John E. Randall (1993). ”FAO Species Catalogue - Vol 16. Groupers of the World” (på engelska) (FTP, 873 kB). FAO. sid. s. 184-186. http://www.fao.org/3/t0540e/t0540e27.pdf. Läst 2 mars 2012.
- ^ Capuli, Estelita Emily (15 november 2011). ”Epinephelus malabaricus (Bloch & Schneider, 1801) Malabar grouper” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.us/summary/Epinephelus-malabaricus.html. Läst 8 mars 2012.
- ^ ”Malabar grouper (Epinephelus malabaricus)”. ARKive - Images of Life on Earth. Arkiverad från originalet den 8 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120308203649/http://www.arkive.org/malabar-grouper/epinephelus-malabaricus/#text=All. Läst 8 mars 2012.