Emil Erlenmeyer
tysk kemist
Richard August Carl Emil Erlenmeyer, född 28 juni 1825 i Taunusstein-Wehen vid Wiesbaden, död 22 januari 1909 i Aschaffenburg, var en tysk kemist.
| Emil Erlenmeyer | |
 | |
| Född | 28 juni 1825[1][2][3] Wehen, Tyskland |
|---|---|
| Död | 22 januari 1909[1][2][3] (83 år) Aschaffenburg[4] |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Justus-Liebig-Universität Gießen Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg Münchens tekniska universitet  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare, apotekare |
| Arbetsgivare | Münchens tekniska universitet Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg |
| Barn | Friedrich Gustav Karl Emil Erlenmeyer (f. 1864)[5] |
| Redigera Wikidata | |
Erlenmeyer tillbringade några år som apotekare efter sina studier i medicin. Han studerade i Giessen för Justus von Liebig och i Heidelberg för Friedrich Kekulé. Han studerade även gödningsämnen tillsammans med Robert Bunsen.
Erlenmeyer var professor i kemi vid Polytekniska skolan i München 1868-1883. Bland hans upptäckter kan nämnas flera organiska föreningar. År 1861 uppfann han den konformade flaskan som än idag kallas Erlenmeyerkolv. År 1883 blev Erlenmeyer av hälsoskäl tvungen att avbryta sin akademiska karriär.
Noter redigera
- ^ [a b] SNAC, Emil Erlenmeyer, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Richard August Carl Emil Erlenmeyer.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Proleksis enciklopedija, Emil (Richard August Carl) Erlenmeyer.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Эрленмейер Эмиль”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Dagmar Drüll, Heidelberger Gelehrtenlexikon 1803–1932, Springer Science+Business Media, 1986, 10.1007/978-3-642-70760-5.[källa från Wikidata]