Wikipedia

Elsa Andersson (flygpionjär)

första svenska kvinnan med flygcertifikat

Elsa Teresia Andersson, född 27 april 1897 i Strövelstorps socken, död 22 januari 1922 vid Alsen nära Askersund, var en svensk flygpionjär. Hon var den första svenska kvinnan som erhöll aviatördiplom. Elsa Andersson var också fallskärmshoppare; vid sitt femte fallskärmshopp omkom hon.

Elsa Andersson
Elsa Andersson med fallskärm på ryggen.
FöddElsa Teresia Andersson
27 april 1897
Strövelstorps församling[1][2][3], Sverige
Död22 januari 1922 (24 år)
Alsen (nära Askersund), Örebro län
DödsorsakFlygolycka (efter hopp med fallskärm)
BegravdStrövelstorp
MonumentMinnessten vid Alsen
NationalitetSverige Svensk
Medborgare iSverige
Utbildad vidThulins flygskola
SysselsättningFallskärmshoppare, pilot
Känd förFörsta svenskan med flygcertifikat, första kvinnliga svenska fallskärmshopparen
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Bakgrund och utbildning redigera

Elsa Andersson föddes och växte upp på arrendegården[4] Petersgård i Strövelstorp, nära Ängelholm i Skåne.[5] Hon var äldsta[4] dotter till lantbrukarparet Edvard Andersson och Alma Svensson.

Redan i sin tidiga ungdom blev hon fascinerad av flyg, inspirerad av flygövningarna på närbelägna Ljungbyhed.[5] Hon sökte därefter in vid Enoch Thulins flygskola på Ljungbyhed.

Elsa Andersson blev skolans 101:e och sista[5] elev, eftersom skolan lades ner i samband med företagets konkurs 1920. Hon var den andra kvinnan som antogs till utbildningen, men den första kvinnliga eleven på skolan (Ruth Bergman) avbröt utbildningen.[5] Den 30 juni 1920 avlade hon sitt flygarprov och tilldelades aviatördiplom nr 203 som första svenska kvinna [6].

Hon nöjde sig emellertid inte med detta, utan drömde om att gå vidare och utbilda sig till fallskärmshoppare. Detta var också en utväg för att lättare kunna försörja sig som (kvinnlig) flygare i 1920-talets Sverige.[5] Den ende experten i Sverige på området, Raoul Thörnblad, vägrade lära kvinnor denna konst, och Elsa Andersson reste då till Berlin 1921 för att gå i Otto Heineckes fallskärmshopparskola.[5] I kursen ingick två elevhopp och en teoretisk utbildning.

Fallskärmshopp och död redigera

Andersson gjorde sitt första uppvisningshopp (och det tredje någonsin[5]) 2 oktober 1921 utanför Kristianstad. Hennes nästa hopp ägde rum en vecka senare utanför Helsingborg.[5] Hon blev under en tid känd som "den käcka skånskan Elsa Andersson".[4]

Hennes femte hopp skedde inför flera tusen åskådare vid Edö utanför Askersund 22 januari 1922. Piloten Albin Lundberg transporterade upp henne till cirka 650[5] meters höjd där hon hoppade. Fallskärmen utvecklade sig inte genast, eftersom hon fick utdragslinan runt ena armen. Hon försökte lösa den krisartade situationen men misslyckades, hon slog ner i ett skogbevuxet bergsområde[5] längs vägen mot Edö och avled omedelbart vid nedslaget. Huvudet var krossat och båda armarna och båda benen brutna.

På platsen reste Kungliga Svenska Aeroklubben[5] 1926 en minnessten.

Elsa Andersson är begravd i Strövelstorp.

Epilog redigera

Piloten Albin Lundberg chockades svårt efter olyckan och höll upp med flygandet en tid därefter. Fallskärmskonstruktören Otto Heinecke köpte tillbaka Elsa Anderssons fallskärm och lät fallskärmshopperskan Elise Schneider göra demonstrationshopp i Sverige för att bevisa skärmens pålitlighet. Skärmen köptes senare av korpralen Arnold Waldau som genomförde ett flertal uppvisningshopp i Sverige och Norge.

I kulturen redigera

Filmen Så vit som en snö från 2001 är baserad på hennes liv, och i filmen spelas Elsa Andersson av Amanda Ooms.[7] Jacques Werups bok Den ofullbordade himlen, vilken filmen delvis bygger på, är inspirerad av hennes liv.[5]

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges dödbok, 18970427 Andersson, Elsa Teresia), läst: 10 april 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Strövelstorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13377/C I/9 (1895-1912), bildid: 00130198_00019, födelse- och dopbok, s. 16, läs onlineläs online, ”26,(apr),27,,1,,,,Elsa Theresia, Fader lantbrukare Nils Edvard Andersso n fr Sanakra br 1 Petersgården (18)63,6/9 / Moder: h.h. Alma Gustafva Svensson (18)73 13/12”.[källa från Wikidata]
  3. ^ Strövelstorps kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13377/A I/31 (1893-1898), bildid: C0062099_00255, husförhörslängd, s. 245, läs onlineläs online, läst: 10 april 2018, ”(rad) 26,D(otter Elsa Theresia (18)97 27/4 ibm”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Olofsson, Tommy (1996-04-26): "JACQUES WERUP NÄRMAR SIG GÅTAN ELSA ANDERSSON". svd.se. Läst 29 maj 2015.
  5. ^ [a b c d e f g h i j k l] Berns, Lennart: Elsa Andersson i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 29 maj 2015.
  6. ^ Kronologi över flyget i Sverige. Arkiverad 23 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Svensk Flyghistorisk Förening på www.flyghistoria.org. (läst 31 juli 2011)
  7. ^ ”Så vit som en snö (2001) - SFdb”. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/Item/?type=film&itemid=45396. Läst 16 september 2021. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elsa_Andersson_(flygpionjär)&oldid=54072079”