Elisabeth Isaksson
Elisabeth Isaksson, född 1961, är en svensk glaciolog och geolog som har studerat polarområdenas klimathistoria med hjälp av iskärnor. Hon har även studerat snö- och isföroreningar på den norska ön Svalbard och har deltagit i prisbelönta europeiska projekt om klimatförändringar i Antarktis.[1][2]
| Elisabeth Isaksson | |
 | |
| Född | 1961 |
|---|---|
| Nationalitet | Sverige |
| Forskningsområde | Geologi Glaciologi |
| Institutioner | Norska Polarinstitutionen |
| Alma mater | BSc Umeå Universitet
MSc University of Maine PhD Stockholms Universitet |
| ORCID | 0000-0002-7710-6773 |
Utbildning
redigeraIsaksson tog examen i geovetenskap vid Umeå universitet 1986. Hon fortsatte med att ta en Fil.lic. från Stockholms universitet och en masterexamen från University of Maine 1991. Med en avhandling om Climatic signals from 76 shallow firn cores in Dronning Maud Land, East Antarctica,[3] blev hon belönad med en doktorsavhandling från Stockholms universitet 1994.[1]
Karriär
redigeraIsaksson var forskarassistent på Antarktisprojekt vid Stockholms universitet (1988–1995), och under arbetet med doktorsavdelningen under Wibjörn Karlén genomförde hon forskning på Kebnekaise, Sveriges högsta berg.[2].
Hon blev glaciolog vid Norsk Polarinstitutt i februari 1995.[1][4]
Sedan 2001 har hon arbetat med iskärnor från Lomonosovfonna(no) på Svalbard och bidragit till ett antal dokument om klimatförändringar under de senaste 800 åren.[5]
Vid Norska Polarinstitutet har hon bidragit till forskning om klimatförändringar under holocen i Antarktis från is- och marinsedimentkärnor, radioaktivt nedfall över norska territorier och samarbete med Förenta staterna om klimatvariation i östra Antarktis.[1]
Isaksson har varit en nyckelaktör i det europeiska klimatprojektet EPICA Antarktis, ett projekt som fick Descartespriset 2007.[6]
2016 var hon chef för geologi- och geofysikavdelningen på Norska Polarinstitutet.[1]
Privatliv
redigeraÅr 1990 gifte sig Isaksson med den amerikanska glaciologen Jack Kohler från Philadelphia som också är anställd av Norska Polarinstitutet. De har två barn. Deras bor i Tromsø i norra Norge.[7]
Referenser
redigera- ^ [a b c d e] ”Elisabeth Isaksson” (på engelska). Norwegian Polar Institute. Arkiverad från originalet den 17 september 2016. https://web.archive.org/web/20160917055349/http://www.npolar.no/en/people/elisabeth.isaksson/. Läst 3 augusti 2016.
- ^ [a b] Aukland, Kristin (14 May 2014). ”Do you have to be a tough man to be a polar researcher?”. Do you have to be a tough man to be a polar researcher?. kifinfo. http://kifinfo.no/en/2016/05/do-you-have-be-tough-man-be-polar-researcher.
- ^ ”Climatic signals from 76 shallow firn cores in Dronning Maud Land, East Antarctica”. Climatic signals from 76 shallow firn cores in Dronning Maud Land, East Antarctica. The Cryosphere, 9, 924-944, 2015. 7 May 2015. http://www.the-cryosphere.net/9/925/2015/tc-9-925-2015.pdf. Läst 3 augusti 2016.
- ^ Vinje Jenssen, Elin (1 april 2014). ”Kvinnene inntar polarområdene via jobben” (på norska). Norsk Polarinstitutt. Arkiverad från originalet den 17 september 2016. https://web.archive.org/web/20160917052604/http://www.npolar.no/no/nyheter/2014/2014-04-01-kvinnelige-polarforskere.html. Läst 3 augusti 2016.
- ^ Elisabeth Isaksson & al. (2005). ”Two ice-core δ18O records from Svalbard illustrating climate and sea-ice variability over the last 400 years” (på engelska). The Holocene (Sage Publishing, då Edward Arnold Publishers) 15 (4): sid. 501–509. https://arcticcentre.ulapland.fi/docs/jmoore/isakssonholocene.pdf. Läst 3 augusti 2016.
- ^ ”Norwegian winner of Descartes Prize” (på engelska). The Research Council of Norway. 27 mars 2008. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160820141244/http://www.forskningsradet.no/en/Newsarticle/Norwegian+winner+of+Descartes+Prize/1236685401605. Läst 8 mars 2019.
- ^ Hurdle, Jon (2003). ”Hooked on Glaciers”. Hooked on Glaciers. The Pennsylvania Gazette. http://www.upenn.edu/gazette/0503/0503pro5.html. Läst 3 augusti 2016. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 15 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160115023906/http://www.upenn.edu/gazette/0503/0503pro5.html. Läst 8 mars 2019.