Elaphe dione[7] är en ormart som beskrevs av Peter Simon Pallas 1773. Elaphe dione ingår i släktet Elaphe och familjen snokar.[8][9] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Artepitet syftar på gudinnan Dione från den grekiska mytologin.[9]

Elaphe dione
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteElaphe
ArtElaphe dione
Vetenskapligt namn
§ Elaphe dione
AuktorPallas 1773
Synonymer
Elaphe czerskii NIKOLSKY 1914
Zamenis trabalis DUMÉRIL 1854[2]
Elaphis dione DUMÉRIL 1854[2]
Coelopeltis dione EICHWALD 1841[3]
Coluber trabalis SCHLEGEL 1837
Coluber maeoticus RATHKE 1837[4]
Coluber eremita EICHWALD 1831[5]
Chironius dione FITZINGER 1826[6]
Coluber diana LATREILLE 1802
Coluber dione Pallas 1773[7]
Zamenis pellioti
Hitta fler artiklar om djur med

Färgsättningen varierar mellan olika populationer. Det finns bruna, röda och svarta exemplar samt individer med strimmor eller fläckar.[9]

Arten förekommer från östra Ukraina över Centralasien till norra Indien och österut till Koreahalvön. Honor lägger 3 till 15 ägg per tillfälle. Individerna kan vara dag- och nattaktiva. De vistas på marken och klättrar ibland i växtligheten.[9] Äggläggningen sker i juli och augusti. Denna orm lever i låglandet och i bergstrakter upp till 3600 meter över havet. Den vistas främst i stäpper och andra gräsmarker och dessutom besöks klippiga regioner, halvöknar, buskskogar, öppna skogar och jordbruksmark.[1]

Några individer dödas av personer som misstolkar Elaphe dione som en giftig orm. Beståndet påverkas även av vattenföroreningar. Hela populationen anses vara stabil. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Aghasyan, A. et al. 2016 Elaphe dione . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 12 november 2023.
  2. ^ [a b] Duméril, A.M.C., G. BIBRON & A.H.A. DUMÉRIL (1854) Erpétologie générale ou Histoire Naturelle complète des Reptiles. Vol. 7 (partie 1)., Paris, xvi + 780 S.
  3. ^ Eichwald, E. (1841) Fauna Casp.-Caucas.,
  4. ^ Rathke (1837) , Mém. Sav. Étrang. Acad. St. Pétersbourg 3: 433
  5. ^ Eichwald, E. (1831) Zoologia specialis, quam expositis animalibus tum vivis, tum fossilibus potissimuni rossiae in universum, et poloniae in specie, in usum lectionum publicarum in Universitate Caesarea Vilnensi., Zawadski, Vilnae.
  6. ^ Fitzinger,L. (1826) Neue Classification der Reptilien nach ihren natürlichen Verwandtschaften nebst einer Verwandschafts-Tafel und einem Verzeichnisse der Reptilien-Sammlung des K. K. Zoologischen Museums zu Wien., J. G. Heubner, Wien, 66 pp.
  7. ^ [a b] Pallas,P.S. (1773) Reise durch verschiedene Provinzen des Russischen Reiches, vol. 2., Kaiserl. Akad. Wiss., St. Petersburg, 744pp.
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (19 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/elaphe+dione/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ [a b c d] Elaphe dione i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.

Externa länkar redigera