Egyptiska kalendern
Den egyptiska kalendern, känd som Annus Vagus hade ett år som var 365 dagar långt och hade tolv månader som vardera var 30 dagar. Fem extradagar lades till i slutet av året.[1] Månaderna var delade i tre "veckor" som var tio dagar vardera.
Den egyptiska kalendern baserade sig på det datum då Sirius steg över horisonten vilket ungefär sammanföll med nilöversvämningarnas början[1] och ett flertal tempel var ägnade åt Sirius. På grund av avsaknaden av skottår försköts kalendern i förhållande till det verkliga året, så att den efter 1460 år gått ett helt varv, något som benämndes Sothis-period (efter egyptiska namnet på Sirius).[2]
Kalendern användes 2400 f.Kr. och förmodligen även före, på grund av Sothis-data från senare dokument verkar 2773 f.Kr. vara ett sannolikt datum då kalendern började användas. Efter 305 f. Kr. började man indela historien i dynastier.[2]
Den egyptiska kalendern kom att leva kvar i from av den alexandrinska kalendern, i vilken man lagt till skottår, och kom att påverka inte bara den julianska kalendern utan senare även den franska revolutionskalendern.[2]