Egon Krenz
Egon Rudi Ernst Krenz, född 19 mars 1937 i Kolberg i Pommern, Tyska riket, är en före detta östtysk politiker. Krenz var generalsekreterare för det östtyska kommunistpartiet och tillika landets statschef (statsrådsordförande) mellan 18 oktober och 3 december 1989.[1]
| Egon Krenz | |
 Officiellt porträtt av Egon Krenz från 1984. (Källa: Bundesarchiv)
| |
Generalsekreterare för centralkommittén i Tysklands socialistiska enhetsparti
| |
| Tid i befattningen 18 oktober 1989–3 december 1989 | |
| Företrädare | Erich Honecker |
|---|---|
| Efterträdare | Ämbete avskaffat |
Ordförande i statsrådet i den tyska demokratiska republiken
| |
| Tid i befattningen 18 oktober 1989–3 december 1989 | |
| Företrädare | Erich Honecker |
| Efterträdare | Manfred Gerlach |
| Född | 19 mars 1937 Kolberg, provinsen Pommern, Preussen, Tyska riket |
| Politiskt parti | Tysklands socialistiska enhetsparti |
| Yrke | Politiker |
Biografi
redigeraEgon Krenz föddes 1937 i staden Kolberg, nuvarande Kołobrzeg, i den preussiska provinsen Pommern. Han blev medlem i det östtyska kommunistpartiet (SED) 1955 och blev fullständig medlem av den östtyska politbyrån 1983. Den 17 oktober 1989 blev Krenz ledaren för partiet, efter den avsatte Erich Honecker och därmed även landets statschef. Egon Krenz blev Östtysklands siste kommunistiske ledare.
Det var under Krenz korta tid vid makten som Berlinmuren föll, 9 november 1989, som ett resultat av stora missförstånd östtyska ministrar emellan. Efter att Krenz avgått som landets statschef en knapp månad efter detta på grund av omfattande protester blev han i början av 1990 utesluten ur det omstrukturerade kommunistpartiet i ett försök att förbättra partiets fasad. Hans efterträdare på posten som statschef blev den liberale Manfred Gerlach.
1997 blev Krenz dömd till sex och ett halvt års fängelse som högsta ansvarig för dödsskjutningarna vid Berlinmuren under 1980-talet tillsammans med övriga tidigare höga partirepresentanter från det östtyska kommunistpartiet. Av domen avtjänades ungefär hälften i fängelse åren 2000-2003, varefter Krenz frigavs under övervakning för återstoden. Egon Krenz försvarar än idag det forna Östtyskland och är medlem i det tyska kommunistpartiet DKP.
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Clamor in Europe; Egon Krenz's 46 Days as East Berlin Party Chief” (på amerikansk engelska). The New York Times/Reuters. 4 december 1989. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/1989/12/04/world/clamor-in-europe-egon-krenz-s-46-days-as-east-berlin-party-chief.html. Läst 22 maj 2023.
Övriga källor
redigera- Müller-Enbergs Helmut, red (2000) (på tyska). Wer war wer in der DDR?: ein biographisches Lexikon (Sonderausg. für die Bundeszentrale für politische Bildung Bonn). Berlin: Links. Libris 9447789. ISBN 3-89331-397-4
Vidare läsning
redigera- Berlinmurens fall var bara en tidsfråga, understreckare av Fredrik Agell i Svenska Dagbladet 2019-11-09. Läst 9 november 2019.
- Wir und die Russen. Die Beziehungen zwischen Berlin und Moskau im Herbst ’89. edition ost, Berlin 2019, ISBN 978-3-360-01888-5.
- Krenz, Egon (2014) (på tyska). Herbst '89: mit einem aktuellen interview (1., aktualisierte Ausgabe). Berlin: Das Neue Berlin. Libris 17030203. ISBN 9783360018625
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Egon Krenz.
