Efraim Briem
Olof Efraim Briem, född 17 september 1890 i Helsingborg, död 15 juni 1946 i Lund[1], var en svensk religionshistoriker, präst och översättare. Han var måg till Hans Birger Hammar den yngre.
Briem blev student i Lund 1909, teologie kandidat 1912, filosofie kandidat 1913, filosofie licentiat 1915, filosofie doktor 1918 och teologie doktor 1923. Han blev docent i religionshistoria vid Lunds universitet 1918, och därefter professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid samma universitet 1928. Han var även kyrkoherde i Stävie och Lackalänga församlingar 1921–1928 samt sekreterare vid religionshistoriska kongressen i Lund 1929.
Briem ägnade sig åt studier i den babyloniska religionshistorien, med arbeten som sin doktorsavhandling Studier över moder- och fruktbarhetsgudinnorna i den sumerisk-babyloniska religionen (1918) samt Kultur och religion i Babylonien och Assyrien (1926) och Babyloniska myter och sagor (1927). Han sysslade även med den psykologiska sidan av religionernas liv och dess yttringar i samtiden, såsom Spiritismens historia (1922), Den moderna pingströrelsen (1924), Moderna religionssurrogat (1926), Stigmatisationer och visioner (1929). Han översatte Immanuel Kants uppsats om Swedenborg, En andeskådares drömmar i ljuset av metafysikens drömmar (1921).
Källor redigera
- Hjalmar Gullberg & Torsten Uggla: Svensk biografisk kalender, band I, Malmöhus län, Stockholm 1919, sid. 51.
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939.
Noter redigera
- ^ Dödsnotis i Vem är det 1957
Externa länkar redigera
- Briem, Olof Efraim i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
| Företrädare: Sven Wicksell |
Inspektor för Lunds nation 1939-1946 |
Efterträdare: Carl Gustaf Ahlström |