Öppna huvudmenyn

Eduard Jedamzik, född 17 juni 1901 i Alt-Ukta, Ostpreussen, död 9 december 1966, var en tysk SS-Sturmbannführer och Gestapo-chef. Han var under andra världskriget chef för Einsatzkommando 10b och senare chef för Gestapo i Chemnitz.

Eduard Jedamzik
SS-Sturmbannfuehrer collar.svg Sturmbannführer
Född17 juni 1901
Alt-Ukta, Ostpreussen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död9 december 1966 (65 år)
Inträdejuni 1933
Tjänstetid1933–1945
Befäl1) Gestapo i Plauen
2) Einsatzkommando 10b
3) Gestapo i Chemnitz

BiografiRedigera

Jedamzik inkallades som soldat i första världskrigets slutfas år 1918. Efter kriget var han medlem i Freikorps Oberschlesien och även Stahlhelm. Mellan 1923 och 1928 studerade Jedamzik rättsvetenskap vid universiteten i Greifswald och Berlin och avlade sin andra statsexamen 1931. Därefter var han bland annat verksam som domare. År 1932 inträdde Jedamzik i NSDAP och året därpå i SS. I oktober 1935 inledde han sin bana inom Gestapo, Tredje rikets hemliga polis. År 1937 utnämndes han till chef för Gestapo i Plauen.[1]

Andra världskrigetRedigera

Den 1 september 1939 anföll Tyskland sin östra granne Polen och andra världskriget inleddes. Polens västra och nordvästra delar inlemmades i Tyska riket medan den mellersta delen ockuperades och inrättades som Generalguvernementet den 26 oktober 1939. Jedamzik utnämndes till Kreishauptmann (förvaltningschef) för området Kielce-Land i distriktet Radom.[2][3] I och med Operation Barbarossa, Tysklands fälttåg mot Sovjetunionen i juni 1941, tillkom distriktet Galizien till Generalguvernementet och Jedamzik blev då Kreishauptmann i staden Drohobytsj. Där lät han inrätta ett getto för stadens omkring 10 000 judar.

I slutet av 1942 förflyttades Jedamzik till staben vid Einsatzgruppe D, en av de fyra mobila insatsgrupper som i Sovjetunionen och Baltikum hade i uppgift att säkra erövrade territorier, vilket i praktiken innebar att mörda judar, zigenare, partisaner, politruker och andra för Tredje riket misshagliga personer. Från december 1942 till februari 1943 ledde han Einsatzkommando 10b, som opererade i södra Ukraina.[1] Senare samma år utnämndes Jedamzik till Gestapo-chef i Chemnitz och året därpå var han verksam inom Reichssicherheitshauptamt, Nazitysklands säkerhetsministerium.

Mellan 1945 och 1948 var Jedamzik internerad av de allierade. Därefter tjänstgjorde han som advokat i Nürnberg.[1]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Klee 2007, s. 285
  2. ^ Roth 2009, s. 482
  3. ^ Sandkühler 1996, s. 306

Tryckta källorRedigera

  • Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
  • Roth, Markus (2009) (på tyska). Herrenmenschen: die deutschen Kreishauptleute im besetzten Polen: Karrierewege, Herrschaftspraxis und Nachgeschichte. Göttingen: Wallstein. ISBN 978-3-8353-0477-2 
  • Sandkühler, Thomas (1996) (på tyska). "Endlösung" in Galizien: der Judenmord in Ostpolen und die Rettungsinitiativen von Berthold Beitz 1941–1944. Bonn: Dietz. ISBN 3-8012-5022-9