Edman & Andersson

svensk modesalong

Edman & Andersson var en modesalong på Norrmalmstorg 16 i Stockholm. Modesalongen öppnade först på Grev Turegatan 3 1911,[1] samt en studio som öppnades 1936.[2][3] När den öppnade var fokus i huvudsak på hattar, men med tiden utvecklades salongen till ett heltäckande modehus.[1] Under många år var Lalla Ericsson dess chef.[4][5]

Sorghatt från Edman & Andersson.

Ateljén var ledande inom parisisk haute couture i Sverige, tillsammans med bland andra Tunborgs och Leja-Magasinet.[6][7] De sistnämnda, tillsammans med Augusta Lundin och MEA, tillhörde de få modehus som under 1930-talet hade franska avdelningar i Sverige.[8] Edman & Andersson uppmärksammades också för sina modeller från Jeanne Paquin.[9]

På det hela taget var Edman & Andersson en av Stockholms ledande ateljéer, tillsammans med bland annat NK:s franska avdelning och Märthaskolan.[10] Kläder från modesalongen bars ofta inom överklassen och vid hovet.[11] Greta Garbo ska också ha varit en trogen kund.[1] Edman & Andersson designade bland annat Viveca Lindfors kläder till Appassionata, en film från 1944.[6] Marga Bratt var då smakråd och tecknare.[12]

Edman & Andersson lade ner 1 juli 1955.[13]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Vårkollektion med färg”. Svenska Dagbladet. 21 mars 1951. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1951-03-21/10. Läst 28 januari 2022. 
  2. ^ Jan, Ehnemark,. ”Norrmalmstorg 16, Edman & Andersson (modefirma). Modevisning”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/14230. Läst 28 januari 2022. 
  3. ^ Kyaga, s. 156.
  4. ^ Annons”. Svenska Dagbladet. 6 mars 1928. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1928-03-06/6. Läst 29 januari 2022. 
  5. ^ Jäktad kund glad slippa provning”. Svenska Dagbladet. 13 december 1952. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1952-12-03/12. Läst 29 januari 2022. 
  6. ^ [a b] Företagshistoria: människorna, händelserna & prylarna. "1". Bromma: Centrum för näringslivshistoria. 2014. Libris 16313253 
  7. ^ ”Från textil- och konfektionsindustri till modeunder”. Företagskällan. 21 september 2016. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/fran-textil-och-konfektionsindustri-till-modeunder/. Läst 28 januari 2022. 
  8. ^ Kyaga, s. 149.
  9. ^ Kyaga, s. 150.
  10. ^ Bukowskis revue. "2". Stockholm: Bukowski auktioner. 2009. Libris 2332825 
  11. ^ RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 79, nr. 1, 1996.
  12. ^ Blomberg, Eva (2006). Vill ni se en stjärna?: kön, kropp och kläder i Filmjournalen 1919-1953. Nordic Academic Press. ISBN 978-91-89116-84-9. https://books.google.se/books?id=d1uIX_E3_90C&pg=PA201&lpg=PA201&dq=%22Edman+&+Andersson%22&source=bl&ots=7PL7PFugqT&sig=ACfU3U2hThlLyjCpknMABqORfOZN9YQSkw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi9z_X6hdX1AhUzQ_EDHZ7SDUgQ6AF6BAgiEAM#v=onepage&q=%22Edman%20&%20Andersson%22&f=false. Läst 28 januari 2022 
  13. ^ Annons”. Svenska Dagbladet. 31 maj 1955. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/arkiv/1955-05-31/8. Läst 28 januari 2022. 

Tryckta källorRedigera

  • Kyaga, Ulrika (2017) (på engelska). Swedish fashion 1930–1960: rethinking the Swedish textile and clothing industry. Stockholm Fashion Studies ; 5. Stockholm: Department of Media Studies, Stockholm University. Libris 21525880. ISBN 9789176499238