Augusta Lundin

svensk modeskapare, sömmerska och designer

Augusta Lundin, född 13 juni 1840 i Kristianstad, död 20 februari 1919 i Jakobs församling i Stockholm, var en svensk modeskapare och sömmerska. Hon var den mest berömda modeskaparen i Sverige före 1900-talet och även den första internationellt kända svenska designern.

Augusta Lundin
Augusta Lundin (1840-1919).jpg
Augusta Lundin
Född13 juni 1840[1]
Kristianstad[1]Sverige
Död20 februari 1919 (78 år)
Stockholm[2][3]Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningModeskapare, sömmerska
Make/makaogift[1]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Tidiga årRedigera

Lundin föddes i Kristianstad som dotter till skräddarmästaren Anders Lundin och Christina Andersdotter och syster till Matilda Antonia Lundin, Maria Jeanette Lundin, Hilma Christina Albertina Lundin, Hulda Lundin och Carl Ferdinand Lundin. Systern Hulda skulle senare bli en syslöjdspionjär.

Som dotter till en skräddare lärde hon sig yrket som barn.

Flytt, egen ateljéRedigera

Som vuxen flyttade hon till Stockholm, där hon arbetade i Emma Hellgrens Modehandelsfirma (hatthandel) 1863-65 och C L Florys enka & K:i, Modehandelsfirma 1865-67 innan hon år 1867 öppnade sin egen modeateljé 1867 i mycket liten skala.

Den låg på Malmskillnadsgatan. Företaget växte mycket snabbt och var på 1880-talet berömt. En bidragande orsak var det stöd hon fick från sina systrar, varav två var medarbetare i firman Hulda Lundin redan innan Augusta lyckades göra sig ett namn inom den svenska slöjdrörelsen och förmedlade såväl kunder som sömnadskunnig personal åt Augusta.[5]

En annan viktig orsak var hennes kontakter med Otto Gustaf Bobergh, som efter att flera år ha samarbetat med Charles Frederick Worth i Paris 1873 återvände till Sverige och bosatte sig i närheten av Augusta Lundin. De båda lärde känna varandra och inledde ett nära samarbete. Genom Bobergh fick Augusta Lundberg introduktion i hur de stora internationella modehusen drevs. I slutet av 1870-talet flyttade Augusta Lundin till en större lokal vid Brunkebergstorg.[5]

Hon var mycket framgångsrik och gjorde studiebesök i Paris en gång per år från åtminstone 1890-talet och framåt, möjligen tidigare. Hon betraktades som expert inom mode och kläder, och tillfrågades om råd även vad gällde hälsoaspekter inom klädedräkten: år 1886 designade hon på beställning av Svenska drägtreformföreningen en så kallad reformdräkt, löst sittande och utan korsett och turnyr.

Bland kunderna fanns författaren Selma Lagerlöf, änkedrottning Josefina och drottning Sofia. Oscar II brukade ge hovdamerna en klänning från hennes ateljé som julklapp varje år. 1892 blev hon officiell hovleverantör; vid beställningar från hovet förevisade hon kläderna med hjälp av mannekänger på slottet. Hon hade även kunder internationellt, främst i Norge, Danmark, Finland och Ryssland.

Hon införde det franska sättet att låta varje del av klänningen sys separat av specialister. Augusta Lundin var medveten om de skador på syn och rygg som ofta drabbade sömmerskor, och införde därför 12 timmars arbetsdag och två veckors semester inom sitt företag från år 1890, något mycket ovanligt för arbetsgivare på denna tid. Hon var en uppskattad arbetsgivare och hedersledamot i sömmerskornas förening 1880. 1910 anställdes de första manliga skräddarna i hennes företag; dittills hade alla varit kvinnor. 1914 sysselsatte hon 175 sömmerskor och 4 damskräddare.

Död och efterspelRedigera

Hennes företag övertogs efter hennes död 1919 av hennes syskonbarn. Under 1920-talet hade syateljéerna utkonkurrerats av konfektionsindustrin och gjorts onödiga av det förenklade klädmodet, och 1939 avvecklades hennes företag.

Augusta Lundin är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[6]

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  • Ajkay, Anna von. ”Man kan om man vill, sa sömmerskan Augusta Lundin”. I: Kungligt klädd, kungligt mode. (Red.) Astrid Tydén-Jordan. 1987. Stockholm.
  • Astrid Tydén-Jordan : Kungligt klädd, kungligt mode (1987) Stockholm
  • Du Rietz, Anita, Kvinnors entreprenörskap: under 400 år, 1. uppl., Dialogos, Stockholm, 2013

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Augusta Lundin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon ID: 9861, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0007/F I/5 (1895-1938), bildid: 00033282_00087, död- och begravningsbok, s. 83, läst: 7 april 2018, ”3,Feb,20,,1,Lundin Augusta Fröken Brunkebergstorg 20, 1840,39/6,,1.....347..Bronch ?????”, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Hovförsamlingens kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/SSA/0007/A II a/8 (1911-1925), bildid: 00033255_00272, Husförhörslängd, s. 347, läst: 7 april 2018, ”(rad)19,Lundin Augusta, Mamsell,1840,13/6,Kristianst,...”, (Källa från Wikidata)
  4. ^ SvenskaGravar.se, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Augusta Lundin vår första modedirektris, Ingrid Bergman i Kulturen 1988
  6. ^ SvenskaGravar


Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera