Engelsberg–Norbergs Järnväg

	Engelsberg-Norbergs Järnväg
	En av ENJ:s rälsbussar vid Norbergs station.
Allmänt
Plats	Västmanland
Sträcka	Engelsberg-(Snyten)-Kärrgruvan
Anslutande linjer	Bergslagspendeln; Godsstråket genom Bergslagen
Organisation
Ägare	Svenska staten
Infrastrukturförvaltare	Ängelsberg-Snyten; Trafikverket; Snyten-Norberg; Engelsberg-Norbergs järnvägshistoriska förening
Trafikoperatör	Engelsberg-Norbergs järnvägshistoriska förening
Tekniska fakta
Längd	18 kilometer
Antal spår	Enkelspår
Spårvidd	1435 millimeter (normalspår)
Största tillåtna axellast	22,5 ton
Största lutning	10 ‰
ATC	Delvis
Fjärrblockering	Delvis, System H
Högsta hastighet	40 km/h
Elektrifierad	Delvis, 1956-12-05
Matning	16kV 16 2/3 Hz
	Källor
Linjekarta
ENJ trafikerar ej skuggade stationer

Engelsberg–Norbergs Järnväg, Norbergsbanan, är en 1.435 mm normalspårig järnväg mellan Ängelsberg och Kärrgruvan i Västmanland, vilken trafikeras av museijärnvägsföreningen Engelsbergs Norberg Järnvägshistoriska förening (ENJ).

Avgång av ENJ-rälsbuss från Norbergs station

Linjesträckning

Järnvägen går från stationen Ängelsberg, vid banan Bergslagspendeln (Ludvika - Kolbäck), via Högfors bruk och Norbergs station till Kärrgruvan, en sträcka på 18 kilometer. Den södra delen av banan, mellan Ängelsbergs och Snytens stationer, är elektrifierad och utnyttjas av annan tågtrafik som en genväg mellan Bergslagspendeln och linjen Godsstråket genom Bergslagen mellan Avesta Krylbo och Fagersta C och som omledningsspår vid banarbeten.

Norbergsbanans historia

Se även Norbergs järnväg.

Norbergs Järnväg (NJ) eller Norbergsbanan byggdes på 1850-talet för att frakta malm från Norbergsfältet till Ängelsberg vid sjön Åmänningen, för vidare befordran med pråmar på Strömsholms kanal. Frakttransporter på banans första delsträckning Kärrgruvan - Trättsbo påbörjades i december 1853 med det första svenskbyggda ångloket Förstlingen från Munktells i Eskilstuna. Efter en konkurs för det första järnvägsbolaget bildades Norbergs Nya Järnvägs AB 1855 och hela sträckan till Åmänningen öppnades för allmän trafik 1856. Banan hade då 1188 mm spårvidd, men breddades 1876 till den svenska normalspårvidden 1435 mm.

Persontrafiken på banan upphörde 1962, godstrafiken Snyten-Kärrgruvan 1990.^[5] Delen Snyten-Ängelsberg används för omledningstrafik.

Museijärnvägsföreningens verksamhet

ENJ, som bildades 1999, har som mål att driva turisttrafik med historiska rälsbussar mellan Ängelsberg och Kärrgruvan och i övrigt hålla Norbergsbanan levande. Det började med dressintrafik men den 8 augusti 2003 var det premiär med historisk rälsbustrafik som har fortsatt sedan dess på somrarna.^[6] Banan ägs fortfarande av Svenska staten och ENJ ansvarar för banunderhållet mellan Snyten och Kärrgruvan och vid sidospåret till lokstallet i Ängelsberg.^[7] Föreningen har lokstallar i Ängelsberg, efter att Banverket 2007 kopplade in en växel med 5 miljoner kronor i EU-bidrag,^[8] och i Kärrgruvan. Lokstallet i Kärrgruvan är byggt 1857 och är därmed Sveriges äldsta bevarade lokstall. I Ängelsberg byggde ENJ 2008 en ny plattform längs det inkopplade spåret och Engelsbergs Bruk hållplats öppnades. Under 2009 öppnades en hållplats vid Mimergruvan.^[9]