Drysdalia rhodogaster[7] är en ormart som beskrevs av Jan 1873. Drysdalia rhodogaster ingår i släktet Drysdalia och familjen giftsnokar och underfamiljen havsormar.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]

Drysdalia rhodogaster
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljGiftsnokar
Elapidae
UnderfamiljHavsormar
Hydrophiinae
SläkteDrysdalia
ArtDrysdalia rhodogaster
Vetenskapligt namn
§ Drysdalia rhodogaster
Auktor(Jan, 1873)
Synonymer
Notechis rhodogaster STORR 1982
Aspidomorphus minutus MINTON 1970[2]
Pseudelaps minutus FRY 1915[3]
Denisonia coronoides BOULENGER 1896[4]
Hoplocephalus collaris MACLEAY 1887[5]
Alecto rhodogaster JAN 1863[6]
Hitta fler artiklar om djur med

Arten förekommer i delstaten New South Wales i Australien. Den vistas nära kusten och i låglandet. Habitatet utgörs av skogar och hedområden. Ibland besöker den angränsande kulturlandskap. Individerna gömmer sig under stenar, under träbitar eller i lövskiktet.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2010 Drysdalia rhodogaster Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Minton, S. A., Jr., S. C. Anderson, and J. A. Anderson. (1970) Remarks on some geckos from southwest Asia, with descriptions of three new forms and a key to the genus Tropiocolotes., Proceedings of the California Academy of Sciences, 37: 333—362
  3. ^ Fry, D. B. (1915) Herpetological notes., Proc. R. Soc. Qd. 27: 60-95
  4. ^ Boulenger, G.A. (1896) Catalogue of the snakes in the British Museum, Vol. 3., London (Taylor & Francis), xiv + 727 pp.
  5. ^ Macleay, W. (1887) Description of a new species of Hoplocephalus., Proc. Linn. Soc. N. S. W. (2) 1: 1111-1112
  6. ^ Jan,G. (1863) Elenco Sistematico degli Ofidi descriti e disegnati per l'Iconografia Generale., Milano, A. Lombardi. vii + 143 pp.
  7. ^ Jan, G. & Sordelli, F. (1873) Iconographie Générale des Ophidiens. Atlas 1860-1881., Milan: Jan & Sordelli, 50 livr.
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/drysdalia+rhodogaster/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ Drysdalia rhodogaster i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.