Djupsjöbacka är en by i Terjärv (finska: Teerijärvi), en tätort och kommundel i Kronoby kommun, Österbotten, Finland.

Djupsjöbacka ligger på östra stranden av Djupsjön. Byn hade en egen skola ända till 2014.

På Djupsjöbacka har det sen gammalt funnits en kvarnindustri. Det fanns vid sekelskiftet två mjölkvarnar, vilka anlitades av bönder långt utanför byns gränser. Vid Långbacka-forsen en kilometer västvart fanns det en tredje mjölkvarn. Mot slutet av 1800-talet byggdes det dessutom en sågkvarn på Djupsjöbacka. Sågverket drevs med vattenkraft från en kanal, som man grävt från Djupsjön till åmynningen nära Kortjärvi sjö.

En viktig del av Djupsjöbacka är också gårdsgrupperna, Långbacka, Sandvik och Grannabba.

Hemmanen på Djupsjöbacka[1]Redigera

Kortjärvi Hemman GrannasRedigera

Nybyggaren Lars Andersson Kortjärvi ( f.1749 - 1808 ) kom med sin hustru Magdalena Andersdotter Widjeskog ( f.1748 - 1790 ) från Kortjärvi och påbörjade nybygget på Djupsjöbacka Grannas. I oktober 1791 förrättades syn på en ny gårdstomt å marken öster om Djupsjön samt åker där nedanför så väl som på västra sidan av bemelte sjö. Och även till äng utanför deras gamla äng vi Stornäselandet. Magdalena Andersdotter dog tidigt och Lars Andersson gifter om sig 1792 med Anna Eriksdotter Rauma (f. 1767- 1823) från Kaustby. Lars Andersson och Anna Eriksdotter överlåter hemmanet med att gåvobrev den 29.5.1793 till bröderna Anders Larsson och Matts Larsson med förbehåll om utlösen till syskonen, Anders blir bonde och Matts torpare på hemmanet. Bröderna söker lagfart för hemmanet.

Björklund hemmanRedigera

Jacob Mattson Björklund flyttar med sin familj kommer från Bodbacka i Kortjärvi och börja uppbyggnaden av hemmanet. Vistelsen på Junnas blir kort Jacob Mattson med familj och samt hans föräldrar flyttar till Rytiniemi i Öfvervetil redan 1811.Unkarlen Johan Hansson Djupsjöbacka (f.1786-1869) blir ny bonde på Junnas, Johan Hansson flyttar från Sandvik med sin syster Brita Hansdotter och moder änkan Anna Mårtensdotter till Jonnas och fortsätter nybyggararbetet.

Ahlsved hemmanRedigera

Alisvidja eller Ahlsved hemmanets bonde Matts Mattsson Ahlsved (f.1750 - 1810) kom från Ahlsved hemman i Kortjärvi. Matts Mattsson Ahlsveds släkt fortsätter med nybyggarvärvet.

Torpen på DjupsjöbackaRedigera

På Djupsjöbacka har endast funnits två torp Det första på Brantbacka som efter en tid återgick till stomlägenheten och det senare på Djupsjöbacka, det finns ännu grunderna bevarade av båda torpen.

Kvarnarna på DjupsjöbackaRedigera

"Storkvärnä"[2]Redigera

 
Kvarnen vid Grundforsen.

Storkvarnen har sedan urminnestider funnits i Skytteforsen, kvarnen byggdes 1786 som "husbehofsmjöjqvarn" på Ahlsved hemman men som nu blivit förstörd. Kvarnen ombyggdes 1862 som tullmjölkvarn med två par stenar, Kvarnen fanns i Skytteforsen inom Grannabba hemmans område, mjölnare på kvarnen var bland annat Matts Mattsson Keurkarl eller mjölnarsmatt som samtidigt var torpare på Grannashemmanet. Skytteforskvarnen eller "Storkvärnä" ägdes av Skytte och Sandvik bönderna, verksamheten upphörde 1910 då Evijärvivägen byggdes och bolaget säljer kvarnväggarna, spiror, golv och stenfoten till ett nybildat Grundfors kvarnbolag, med de flesta av de gamla ägarna.

Nykvärnbolaget vid GrundforsRedigera

Några bönder beslöt att bygga en ny kvarn vid Djupsjöns utlopp vid Grundforsen, eller på sin nuvarande plats.Kvarnhemmanet Dalvik Nr 10 bildades ursprungligen vid storskiftet och antecknades i Jordboken 1905. Vasa läns guvernör beviljade 18.4.1913 ägaren till hemmanet Alfred Dahlvik rätt att anlägga ett vattenkraftverk i Grundforsen.

Grundfors kvarnRedigera

Det gamla Storkvärnshuset flyttades till Grundfors och upptimrades bredvid Nykvärnen som stall till kvarnkuskarnas hästar. Stallbyggnaden finns ännu kvar på sin ursprungliga plats.

Joel Granvik berättar; Grunfors kvarn på den tiden en mycket bristfällig och rucklig liten bykvarn med ett stort vattenhjul, två par hemgjorda stenar och mycket råttor. Far, som ägde ganska stor del i kvarnen, brukade ofta vara där och mala, icke blott för eget behov utan även åt andra. Det var en smula kusligt men ändå intressant att ligga under långa höstnätter i den lilla kvarnkammaren. Hela kammaren med den lilla spisen och halmbritsarna skakade och vatten från det stora kvarnhjulet plaskade mot golvet, ty kammaren var i övre våningen. Ungefär en halv km högre upp i ån fanns en annan kvarn, som kallades storkvarnen, men den var i sämre skick och vid en sämre fors. Storkvarnen revs när den nya landsvägen till Kaustby byggdes omkring 1910.

ElverketRedigera

En ny vattenturbin anskaffades och kvarnen moderniserades med två stenpar. Några år senare eller 1921 inköptes en el-generator och elledningar byggdes via Sandvik till Högnabba, Låtas och Emas, något år senare drogs en elledning till Djupsjöbacka och Kortjärvi. I samband med installationen av generatorn byggdes en tillbyggnad nedströms kvarnen. Grundfors kvarns elverk hade problem med vattenföringen vid Grundfors, sågen i Norra ändan av Djupsjön hade bättre förhållanden för vattendrift så generatorn samt annan behövlig utrustning nedmonterades och flyttades till sågen ca. 1933 och elproduktionen från sågen påbörjades.

Ahlbäcks kvarn och elektrisitetsverkRedigera

Kvarnen såldes till Sandkulla Kvarn Andelslag & Elektrisitetsverk 1.8.1949 som fortsatte driften något årtionde. I samband med köpet bildades nuvarande kvarnlägenhet Grundfors R.no 10: 3 Bolaget utförde vissa reparationer och förbättringar. Kanalen nedanför kvarnen grävdes och fördjupades med en eldriven grävmaskin.

Forséns köper Grundfors kvarn och forsrättigheter 31.3.1988. Numera är kvarnen iståndsatts av byborna och miljödistriktet har med EU-medel restaurerat och moderniserat dammen.


.

Lasses kvärnäRedigera

Enligt uppgift övertog Lars Bodbacka år 1947, det som fanns kvar av Långbacka kvarn. Efter ett idogt sökande inom länet lyckades han till sist komma över en vattenturbin från Kaitfors i Nedervetil. Efter att denna placerats i "vattenlådan" och var klar för användning uppmonterades en  cirkelsåganläggning. Första sågningen, eller premiären, var  virket som skulle användas vid uppförandet av  kvarnbyggnaden.

Lasse levde på kvarnverksamhet och fiske. Han hade också en cirkelsåg som användes för sågning av bybornas stockar. Han hyvlade också pärtor vid sin pärthyvel. Vintertid färdades han från hemmet i Kortjärvi över sjön till sitt arbete vid kvarnen. Fanns det ledig tid från malandet satt han i mjölnarkammaren och band ryssjor. Han var en hängiven fiskare, fångade också bisamråttor. Lasse var känd som fångstman. Här kan också tilläggas att Lasse var också en inbiten jägare med ekorre som specialitet.

Efterhand tillkom ett litet elverk för kvarnens behov, tvenne stampar som möjliggjorde malning åt både folk och fä.


.

Sågen på DjupsjöbackaRedigera

 
Forsen interiör

Djupsjö Såg & Hyfleribolag[3]

Sågbolaget grundades 1872, bolaget beslöt att gräva kanalen som skulle ge drivkraft åt ett vattenhjul som drev såginrättningen. 1907 modernerades sågen med en ny vattenturbin och sågen moderniseras i flera repriser. Djupsjö såg & hyfleribolag upphörde 1914 och ett nytt bolag med kommunalmannen Matts Leander Mattsson Forsén och någar andra personer från byn bildade nytt bolag och drev verksamheten vidare. Sågen drevs tidvis med lokomobil som kraft då vattentillgången var begränsad. Bolaget ombildas ånyo år 1920 så att bröderna Matt Leander och Alexander Forsén bildar ett nytt bolag Bröder Forséns såg och fortsätter driften. Samarbetet mellan bröderna upphör 1929 och Matts Leander Forsén säljer bolaget till sina söner Felix och Martin

Sågbrand den 18 oktober 1929Redigera

Sågen brann och förstördes totalt, en ny ram anskaffades och uppbyggnaden påbårjades, samtidigt förnyas turbinen och kanalen rensades och förstärktes. Brodern Martin avlider av de skador han erhöll vid en olycka i samband med uppbyggnaden och Felix Forsén med sina yngre bröder driver bolaget vidare. Grundfors kvarns elverk hade problem med vattenföringen vid Grundfors, generatorn samt annan behövlig utrustning nedmonterades och flyttades till sågen ca. 1933 och elproduktionen påbörjades. Sågägaren Felix Forsén bygger ett nytt hem åt sin familj och flyttar i på hösten 1934. Bröderna tillverkar också kol av överskottsvirket.

Brand den 4 april 1936Redigera

Sågbyggnaden förstörde i en brand den 4 april 1936, fastän förödelsen var stor uppbyggdes sågverket på nytt och ett år senare påbörjades åter sågningen. Företaget utvidgar och 1938 bygger man ett snickeri för att kunna tillgodose efterfrågan på fönsterbågar och dörrkarmar, men också köksskåp och möblemang enligt kundernas önskemål och beställning. Bröderna Forséns såg upphör och Felix Forsén blir ensamägare till verksamheten och ändrar firmanamnet till Djupsjöbacka Såg och Snickeri

Ny brand igen 13 juni 1958Redigera

Sågen totalförstörs, men också denna gång bygges sågbyggnaden upp på nytt, och rörelsen utvidgas med ett nytt hyvleri en bit från sågen. Gamla sågen utvidgas 1971 och förses med en begagnad sågram till samt vissa omändringar i virkeshanteringen förändras och utvidgas.

Forséns kommanditbolag 1973Redigera

Felix söner Nils-Johan och Kaj övertar rörelsen 1973 och driver bolaget vidare 1975 byggdes en ny modern torkanläggning 1979 torkanläggningen förstorades. 1980 en helt ny såganläggning bygges en bit från den gamla sågen 1983 bygges en ny lagerhall med försäljningsutrymme 1988 Forséns köper Grundfors kvarn och forsrättigheter 1990 ett helt modernt hyvleri med paketeringsutrymme bygges 1995 torkanläggningen utvidgas med en ny torklinje 2005 moderniseras och förstoras sågen samt en begagnad sorteringsanläggning tas i bruk

Skolan på DjupsjöbackaRedigera

Djupsjöbacka Skola

Skolbygget påbörjade år 1900 då Kortjärvi och Högnabba bönderna kommit överens med Terjärv kommunalstämma om placeringen på Djupsjöbacka. Byborna gjorde dagsverken så att skolhuset kunde färdigställas hösten 1901 och undervisning i skolan kunde påbörjas.

Första året inskrevs 54 elever i klasserna 1 - 4. Genast från början var trängseln stor i skolsalen och redan år 1911 beslöts att skolan skulle få en tillbyggnad för slöjd och gymnastik.

Skolan levde trångt och då Småbönders fick nytt skolhus flyttades det gamla skolhuset därifrån och på så sätt uppstod 'lillklassen', men också med kök och matsal i samma byggnad.

Skolan grundrenoverades 1983, och fick den en ny utformning.

Djupsjöbacka skola stängde inför terminstarten 2015, och kommunen har sålt skolbyggnaden.

Den nya ägaren har öppnat cateringtjänster 'Juhlatalo Ukko Hjalmar (fi)' i fastigheten som ska användas för "mindre bröllop och andra sammankomster".

Butiken på DjupsjöbackaRedigera

Butiken[4]Redigera

1918 återinflyttade Matts-Leander Ahlsved med tvenne barn från Evijärvi där han varit bosatt några år. De inredde ett hem åt sig i CarI-Viktor Djupsjöbackas framstuga. Matts-Leander hade länge fantiserat om byggandet av ett eget hem för sig och barnen. Inom hemmets väggar skulle enligt planerna utrymme finnas för en blivande handelsbod. De närda drömmarna blev småningom en realitet. Bostadsdelen stod inflyttningsklar och snart skulle butiksdörren vara öppen för kunderna inom närområdet. Men av någon anledning beslöt Matts-Leander att avveckla sitt handelsföretag efter knappt tre års verksamhet.

Nygrundad andelsaffär tar över.[5]Redigera

23 januari 1924 hölls ett allmänt utlyst möte i Djupsjöbacka folkskola. Mötet leddes av folkskolläraren Rudolf Pasen. Protokollet skrevs av Andelsförbundets konsulent Karl J. Slotte. Mötet hade sammankallats för att utröna om det förelåg intresse för bildandet av ett andelslag, benämnd Kortjarvi Adelshandel m.b.t. Ett absolut krav för vidare utredningar var att minst 20 personer skulle ansluta sig som medlemmar. Föreslagen handuppsträckning for medlemskap, gav ett hetryggande svar för fortsatt utredning. Till en början skall andelshandeln bedriva verksarnhet i en öppen bod i Kortjärviby, (Djupsjöbacka) av Terjärv socken. För ändamalet har handlanden Matts-Leander Ahlsveds affärsfastighet och varulager inköpts.

Medlemmarna i Kortjärvi by vill att andelshandeln skall bygga en filial åt dem.

Terjärv Handelsiag, understödd av SOK var synnerligen aggressiva i sin uppvaktning om en förestående samgång mellan de bägge andelsföretagen i Terjärv. Det framkom vid underhandlingarna att Terjärv Handelslag var beredd att tilImötesgå Kortjärvibornas krav om en butiksfilial ifall samgången blir verklighet. Efter mycket käbbel och munhuggning, undertecknades fusionsavtalet med verkställighet den 1 januari 1951. Undertecknare för Kortjarvi Andelshandel var dess styrelse: Matts-Leander Sandvik ordförande, Uno Ahlsved viceordförande. Felix Österbacka sekreterare, Hugo Långbacka, Vilhelm Bodbacka, Henry Ahlsved och Rainer Djupsjöbacka.

Sjöarna i Djupsjöbacka[6]Redigera

  • Djupsjön
  • Lilla Långvekan
  • Långvekasjön
  • Sandviksjön
  • Tvärasjön
  • Bjondalssjön

Gamla och nya bilder från Djupsjöbacka[7]Redigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera