Öppna huvudmenyn

Division 1 i ishockey 1982/1983

säsongen 1982–1983 av Sveriges Division 1 i ishockey

Division 1 i ishockey 1982/1983 var den näst högsta divisionen för ishockey i Sverige säsongen 1982/1983. Divisionen bestod av 40 lag uppdelade i fyra serier: Norra, Västra, Östra och Södra som spelades i 18 omgångar. Nytt för säsongen var att de två främsta lagen i varje grundserie gick vidare till en ny slutspelsserie vid namn Allsvenskan. Kvarvarande lag spelade vidare i samma serier och mötte varandra inbördes ytterligare två gånger, vilket innebar 32 spelade matcher totalt. De två främsta lagen i Allsvenskan möttes i en final om en plats i Elitserien. Lag 3–6 i Allsvenskan gick vidare till playoff tillsammans med de två främsta lagen i varje fortsättningsserie. Vinnaren av playoff gick vidare till kvalserien till Elitserien. Det sista laget i varje fortsättningsserie flyttades ner till Division II och det näst sista laget gick till kvalspel om en plats i Division I nästa säsong.

Division 1 i ishockey
Säsong1982/1983
VinnareSödertälje SK (Allsvenska finalen)
UppflyttadeSödertälje SK
NedflyttadeFagersta AIK
Gävle Godtemplares IK
IFK Bäcken
Kramfors-Alliansen
Surahammars IF
Sweden relief location map.jpg
Bodens BK
Clemensnäs IF
IFK Kiruna
Järveds IF
Kiruna AIF
Kramfors-Alliansen
Luleå HF
Piteå HC
Tegs SK
Timrå IK
Bofors IK
Fagersta AIK
HC Dobel
IK Westmannia
Malungs IF
Mariestad BoIS
Mora IK
Skövde IK
Surahammars IF
Örebro IK
Almtuna IS
Gävle Godtemplares IK
Huddinge IK
IFK Lidingö
IK VIK Hockey
Nacka HK
Strömsbro IF
Sundsvall/Tunadals IF
Södertälje SK
Väsby IK
HV71
IK Vita Hästen
IF Troja
IFK Bäcken
Karlskrona IK
Malmö IF
Mörrums GIS
Nybro IF
Rögle BK
Tingsryds AIF
Lagen i Division I 1982/1983.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Deltagande lagRedigera

Sedan förra säsongen hade Timrå flyttas ner från Elitserien och Lidingö, Järved (från Örnsköldsvik), Mariestad, Rögle (från Ängelholm) samt Surahammar flyttats upp från Division II. VIK Hockey från Västerås hade flyttats från den östra till västra serien, Sundsvall från norra till östra serien samt IK Vita Hästen från den östra till södra.

Division I Norra
Bodens BK
Clemensnäs IF
IFK Kiruna
Järveds IF
Kiruna AIF
Kramfors-Alliansen
Luleå HF
Piteå IF
Tegs SK
Timrå IK
Division I Västra
Bofors IK
Fagersta AIK
HC Dobel
IK Westmannia
Malungs IF
Mariestads BoIS
Mora IK
Skövde IK
Surahammars IF
Örebro IK
Division I Östra
Almtuna IS
Gävle Godtemplares IK
Huddinge IK
IFK Lidingö
IK VIK Hockey
Nacka HK
Strömsbro IF
Sundsvall/Tunadals IF
Södertälje SK
Väsby IK
Division I Södra
HV71
IK Vita Hästen
IF Troja
IFK Bäcken
Karlskrona IK
Malmö IF
Mörrums GoIS
Nybro IF
Rögle BK
Tingsryds AIF

GrundserierRedigera

Division I NorraRedigera

Norra serien dominerades som väntat av Timrå som vann serien före jul och därmed säkrade en plats i den nya slutspelsserien – Allsvenskan. Bo Berggren, Finn Lundström och Thommy Abrahamsson var tre veteraner i laget som spelade en stor roll för Timrås framgångar. På andra plats placerade sig Luleå vilket också gav en plats i Allsvenskan. Övriga lag gick vidare till vårens fortsättningsserie.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Timrå IK 18 17 1 0 139 36 +103 35
2 Luleå HF 18 15 0 3 103 53 +50 30
3 Piteå IF 18 11 1 6 109 77 +32 23
4 IFK Kiruna 18 9 1 8 95 96 −1 19
5 Järveds IF 18 8 1 9 77 98 −21 17
6 Kiruna AIF 18 7 2 9 71 85 −14 16
7 Bodens BK 18 7 0 11 70 105 −35 14
8 Tegs SK 18 4 1 13 60 92 −32 9
9 Kramfors-Alliansen 18 4 1 13 73 119 −46 9
10 Clemensnäs IF 18 3 2 13 53 98 −45 8

Division I VästraRedigera

Favoriterna till de två allsvenska platserna i den västra serien var Örebro och Mora och deras favoritskap höll. Båda lagen slutade på 31 poäng, men Mora hade klart bättre målskillnad och tog hem segern. Övriga lag gick vidare till fortsättningsserien. Poängligan sammanställdes för grundserien och fortsättningsserien tillsammans men vanns ändå av Moras Mats Grötting med 52 (24+28) poäng trots att Mora inte deltog i fortsättningsserien.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Mora IK 18 15 1 2 156 58 +98 31
2 Örebro IK 18 15 1 2 117 61 +56 31
3 Skövde IK 18 13 1 4 99 91 +8 27
4 Bofors IK 18 9 2 7 90 81 +9 20
5 IK Westmannia 18 10 0 8 101 94 +7 20
6 Surahammars IF 18 6 2 10 79 86 −7 14
7 Mariestads BoIS 18 5 2 11 64 91 −27 12
8 Malungs IF 18 5 2 11 59 98 −39 12
9 HC Dobel 18 4 1 13 74 124 −50 9
10 Fagersta AIK 18 2 0 16 83 118 −35 4

Division I ÖstraRedigera

I elfte omgången gick Södertälje upp i serieledning och sedan släppte de den inte igen. VIK Hockey från Västerås höll sig strax bakom i tabellen. Båda lagen gick vidare till den nya slutspelsserien – Allsvenskan – efter jul. Poängligan vanns av Södertäljes Janne Eriksson med 46 (20+26) poäng.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Södertälje SK 18 13 4 1 115 56 +59 30
2 IK VIK Hockey 18 12 2 4 86 50 +36 26
3 Väsby IK 18 11 1 6 91 81 +10 23
4 Huddinge IK 18 10 2 6 83 71 +12 22
5 Nacka HK 18 7 4 7 72 64 +8 18
6 Sundsvall/Tunadals IF 18 7 2 9 66 86 −20 16
7 Strömsbro IF 18 6 2 10 72 71 +1 14
8 IFK Lidingö 18 6 2 10 57 96 −39 14
9 Almtuna IS 18 4 4 10 58 73 −15 12
10 Gävle Godtemplares IK 18 2 1 15 61 113 −52 5

Division I SödraRedigera

Hockeyn som visades upp i den södra serien denna säsong imponerade inte och på sina håll talades om södra serien som den sämsta i Division I. Jönköpingslaget HV71 vann serien före juluppehållet, men inte alls så överlägset som de senaste två säsongerna. Lite överraskande tog sedan Tingsryd den andra platsen till Allsvenskan. Kanske var det nye tränaren Bengt-Göran Karlssons förtjänst.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 HV71 18 14 3 1 141 61 +80 31
2 Tingsryds AIF 18 13 2 3 90 62 +28 28
3 Mörrums GoIS 18 10 3 5 100 72 +28 23
4 IK Vita Hästen 18 10 3 5 96 71 +25 23
5 IF Troja 18 10 1 7 86 70 +16 21
6 Rögle BK 18 7 2 9 72 78 −6 16
7 Karlskrona IK 18 5 2 11 78 111 −33 12
8 Malmö IF 18 4 2 12 54 94 −40 10
9 Nybro IF 18 4 2 12 49 92 −43 10
10 IFK Bäcken 18 3 0 15 51 106 −55 6

AllsvenskanRedigera

Detta avsnitt är en sammanfattning av Allsvenskan i ishockey 1983

Denna säsong hade man infört en slutspelsserie som spelades under våren av de två främsta lagen i varje grundserie från hösten. Södertälje och Luleå tog de främsta platserna i serien och gick vidare till den Allsvenska finalen. Lag 3–6 gick vidare till playoff med topplagen från fortsättningsserierna.[5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Södertälje SK 14 11 1 2 97 51 +46 23
2 Luleå HF 14 8 2 4 72 62 +10 18
3 Timrå IK 14 7 3 4 65 38 +27 17
4 IK VIK Hockey 14 6 2 6 57 59 −2 14
5 Örebro IK 14 6 1 7 63 67 −4 13
6 HV71 14 6 0 8 57 49 +8 12
7 Mora IK 14 5 1 8 41 81 −40 11
8 Tingsryds AIF 14 1 2 11 39 84 −45 4

FortsättningsserierRedigera

Division I Norra fortsRedigera

Efter jul var det Piteå som spelade bäst och som tog hem seriesegern och efter dem placerade sig Kiruna AIF. Dessa två lag fick platser i det nya playoffspelet. Boden lyckades inte nå playoff denna säsongen heller. Teg hade tippats i toppen av serien, men lyckades aldrig komma med i toppstriden. Sist i serien kom Kramfors-Alliansen som därmed flyttades ner till Division II. Skellefteålaget Clemensnäs hade tappat fem spelare till Skellefteå AIK och kom näst sist och fick därför spela i kvalserien till Division I.[1]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Piteå IF 32 21 1 10 219 134 +85 43
2 Kiruna AIF 32 17 5 10 145 135 +10 39
3 IFK Kiruna 32 15 2 15 166 170 −4 32
4 Bodens BK 33 13 3 17 147 188 −41 29
5 Tegs SK 32 10 4 18 138 157 −19 24
6 Järveds IF 32 11 2 19 126 186 −60 24
7 Clemensnäs IF 32 8 3 21 108 175 −67 19
8 Kramfors-Alliansen   32 7 4 21 130 187 −57 18

Division I Västra fortsRedigera

Före jul hade Skövde spelat bra och inte varit långt efter topplagen. Efter jul spelade fick de bara ihop 13 poäng utöver vad de redan hade från hösten, men det räckte ändå till en andraplats och lika många poäng som vinnaren Bofors under ledning av den nye tränaren Hardy Nilsson. Nya playoff hade två platser från fortsättningsserien och dessa gick alltså till Bofors och Skövde. I andra änden av serien låg Surahammar och Fagersta. Surahammar gick till kvalserien och Fagersta flyttas ner till Division II.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Bofors IK 32 18 4 10 163 133 +30 40
2 Skövde IK 32 19 2 11 148 155 −7 40
3 IK Westmannia 32 17 2 13 168 145 +23 36
4 Mariestads BoIS 32 12 2 18 114 140 −26 26
5 Malungs IF 32 12 2 18 117 154 −37 26
6 HC Dobel 32 11 2 19 147 192 −45 24
7 Surahammars IF 32 8 3 21 133 169 −36 19
8 Fagersta AIK   32 9 1 22 133 189 −56 19

Division I Östra fortsRedigera

Kampen om de två playoffplatserna blev aldrig särskilt spännande. Huddinge och Väsby var relativt ohotade på topplatserna. Strömsbro såg ett tag ut att kunna utmana, men slarvade bort sin chans med två förluster mot jumbolagen. Istället blev Lidingö det lag som kom närmast toppduon. I botten fick Sundsvall kvalplatsen medan Gävles godtemplare blev stryklag och flyttades ner till Division II.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Huddinge IK 32 16 6 10 159 124 +35 38
2 Väsby IK 32 17 3 12 165 150 +15 37
3 IFK Lidingö 32 14 6 12 130 154 −24 34
4 Nacka HK 32 13 6 13 139 131 +8 32
5 Strömsbro IF 32 14 3 15 140 129 +11 31
6 Almtuna IS 32 12 7 13 126 123 +3 31
7 Sundsvall/Tunadals IF 32 9 3 20 123 176 −53 21
8 Gävle Godtemplares IK   32 5 2 25 116 206 −90 12

Division I Södra fortsRedigera

Under våren visade Mörrum, med tränaren Håkan Nygren i spetsen, att man var det nya topplaget i Blekinge. Belöningen blev en plats i playoff tillsammans med Norrköpingslaget Vita hästen som flyttats över från den östra serien och nu vann fortsättningsserien. Nybro hade fått en ny tränare Kjell Widmark som tagits över från Luleå – men det hjälpte inte laget. Den gamle landslagsmannen Björn "Böna" Johansson fick övertalas att göra comeback och tillsammans med det nya stjärnskottet Fredrik Olausson – endast 16 år gammal – räddade de med knapp marginal Nybro till en kvalplats. Istället blev det Göteborgslaget Bäcken som flyttades ner till Division II.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IK Vita Hästen 32 19 3 10 165 119 +46 41
2 Mörrums GoIS 32 17 5 10 180 141 +39 39
3 IF Troja 32 16 4 12 160 138 +22 36
4 Rögle BK 32 16 3 13 136 119 +17 35
5 Karlskrona IK 32 10 3 19 141 184 −43 23
6 Malmö IF 32 9 3 20 107 172 −65 21
7 Nybro IF 32 8 3 21 108 162 −54 19
8 IFK Bäcken   32 8 3 21 107 177 −70 19

PlayoffRedigera

De två främsta lagen från varje fortsättningsserie samt lag 3–6 från Allsvenskan spelade Playoff. Lagen från fortsättningsserierna möttes i Playoff 1 och vinnarna gick vidare till Playoff 2 där lagen från Allsvenskan väntade. Segrarna möttes i Playoff 3 och de som vann där gick vidare till kvalserien till Elitserien. Lagen möttes i två matcher, en borta och en hemma. Oavgjorda matcher avgjordes med straffar. Om lagen vann en match vardera spelades en tredje match för att avgöra vem som gick vidare.

 
Playoff 1Playoff 2Playoff 3
 
                      
 
0
 
 
Kiruna AIF 275
 
0
 
Bofors IK 313
 
Kiruna AIF 02
 
 
Örebro IK 139
 
 
0
 
 
Örebro IK 353
 
0
 
Timrå IK 414
 
Skövde IK 22
 
0
 
Piteå HC 610
 
Piteå HC 31
 
 
Timrå IK 47
 
 
 
 
 
0
 
 
Väsby IK 75
 
0
 
IK Vita Hästen 43
 
Väsby IK 65
 
 
HV71 86
 
 
0
 
 
HV71 1124
 
0
 
VIK Hockey 240
 
Mörruma GoIS 373
 
0
 
Huddinge IK 746
 
Huddinge IK 26
 
 
VIK Hockey 37
 
 
 
 

HV71 och Timrå vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockeyRedigera

Kval till Division IRedigera

I kvalserierna möttes de tre vinnande lagen från playoff i Division II i respektive region med vårseriernas näst sämsta lag i samma region. De två främsta lagen i varje kvalserie fick en plats i Division I nästa säsong, övriga lag fick spela i Division II.[6]

NorraRedigera

Östersund och Clemensnäs (från Skellefteå) till Division I nästa säsong. Sista omgången i serien spelades inte då den inte påverkade vilka lag som skulle flyttas upp.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Östersunds IK   5 3 2 0 21 11 +10 8
2 Clemensnäs IF 5 2 2 1 22 12 +10 6
3 Kalix HF 5 1 1 3 20 28 −8 3
4 Tuolluvaara IF 5 1 1 3 17 29 −12 3

VästraRedigera

Ludvika och Falun till Division I nästa säsong, medan Surahammar förlorar sin plats. Matchen Grums–Falun ställdes in då den inte påverkade vilka lag som flyttas upp.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Ludvika HC   6 4 0 2 23 22 +1 8
2 Falu IF   5 3 1 1 24 17 +7 7
3 Surahammars IF   6 2 1 3 27 25 +2 5
4 Grums IK 5 1 0 4 24 34 −10 2

ÖstraRedigera

Vallentuna blir nykomlingar i Division I till nästa säsong, medan Sundsvall/Tunadal behåller sin plats. Seriens sista omgång ställdes in då den inte behövdes för att avgöra vilka lag som flyttas upp.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Vallentuna BK   5 3 2 0 32 13 +19 8
2 Sundsvall/Tunadals IF 5 3 1 1 23 18 +5 7
3 Södertälje-Pojkarnas AIF 5 1 1 3 15 23 −8 3
4 Linköpings HC 5 0 2 3 14 30 −16 2

SödraRedigera

Hanhals kvalificerade sig som nytt lag i Division I till nästa säsong, medan Nybro försvarade sin plats. Efter att IFK Lidingö dragit sig ur beslutade Svenska Ishockeyförbundet att flytta upp KBA 67 från Kungsbacka trots att de hamnat på en tredjeplats.[6]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Hanhals BK   6 4 1 1 35 22 +13 9
2 Nybro IF 5 3 1 1 22 20 +2 7
3 KBA 67 6 2 0 4 29 34 −5 4
4 Tyringe SoSS 5 1 0 4 20 30 −10 2

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ [a b] Leif Hammarström (1983). Janne Stark. red. ”Division I Norra”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 234–241. ISSN 0347-2221. 
  2. ^ [a b] Carl-Johan Goth (1983). Janne Stark. red. ”Division I Västra”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 242–249. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ [a b] Bengt Persson (1983). Janne Stark. red. ”Division I Östra”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 250–256. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ [a b] Göran Bäckström (1983). Janne Stark. red. ”Division I Södra”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 256–261. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ Leif Hammarström (1983). Janne Stark. red. ”Allsvenskan”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 264–270. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ [a b c d e] Janne Stark, red (1983). ”Kvalificering till division I”. Ishockey (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 296. ISSN 0347-2221. 

Tryckta källorRedigera

  • Ishockey 1983 – Janne Stark red., Brunnhages förlag ISSN 0347-2221

WebbreferenserRedigera