Öppna huvudmenyn

Halsbandslämlar (Dicrostonyx) är ett släkte i underfamiljen sorkar med arter som lever i Sibirien, norra Kanada och Alaska. Släktet räknas inte längre till släktgruppen (tribus) lämlar på grund av att nyare undersökningar visade att deras gemensamma drag beror på konvergent evolution.

Halsbandslämlar
Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens während der Jahre 1843 und 1844 mit Allerhöchster Genehmigung auf Veranstaltung der Kaiserlichen Akademie der Wissenschaften zu St. Petersburg (Taf. IV) (6760292351).jpg
Den varierande pälsfärgen hos arktisk halsbandslämmel (Dicrostonyx torquatus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljMusliknande gnagare
Myomorpha
FamiljCricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteHalsbandslämlar
Dicrostonyx
Vetenskapligt namn
§ Dicrostonyx
AuktorGloger, 1841
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Innehåll

KänneteckenRedigera

Halsbandslämlar når en kroppslängd mellan 10 och 15 centimeter och därtill kommer en ett till två centimeter lång svans. Sommarpälsen är beroende på art grå, gulaktig eller rödbrun. Vinterpälsen är helt vit. Halsbandslämlar är de enda gnagare med vit vinterpäls, men särdragen finns också hos andra däggdjur (skogshare, hermelin).

Halsbandslämlar har ungefär samma kroppsform som andra lämlar. Framfötternas tredje och fjärde klo har under sommaren ungefär samma längd som de andra klorna. Under vintern växer dessa klor och blir längre, tjockare och kraftigare. På så sätt har lämmeln möjlighet att gräva i frusen jord.

Under sommaren använder de underjordiska bon som de gräver i tundran. Tunneln är ungefär 6 meter lång och slutar i en grotta som polstras med gräs. I den kalla årstiden gräver de sina tunnlar i snön. Födan utgörs under sommaren av gräs, blommor och frukter samt under vintern av kvistar, knoppar och bark.

Den vita vinterpälsen används ibland av inuiterna för klädesplagg men ingen betydande handel finns.

ArternaRedigera

Jarell och Fredga godkände 1993 följande tre arter:

Arternas antal är däremot omstritt. Några zoologer räknar alla populationer till samma art och Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan 8 arter.[1]

Några ytterligare arter som blev beskrivna är:

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 juli 2008.

NoterRedigera

  1. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Dicrostonyx (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källorRedigera

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
  • Don E. Wilson, Deeann M. Reeder: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Smithsonian Books, 1993 ISBN 1560982179
  • G.H. Jarrell & K. Fredga: How many kinds of lemmings? A taxonomic overview. I: Nils Christian Stenseth & Rolf Anker Ims: The biology of lemmings. Academic Press, 1993 ISBN 0126660204

Externa länkarRedigera