Diabetessjuksköterska
En diabetessjuksköterska är i Sverige en sjuksköterska med specialistutbildning inom diabetesvård. Utbildningen till diabetessjuksköterska är en universitetsutbildning på avancerad nivå för legitimerade sjuksköterskor.[1]
Roll och arbetsuppgifter redigera
I en diabetessköterskas vanliga arbetsuppgifter ingår patientutbildning, uppföljning av patienter samt insättning och justering av läkemedelsbehandling för diabetes i samråd med läkare. Sköterskan kan fungera som ett stöd, ägna sig åt rådgivning och vid behov förmedla kontakter med övriga vårdgivare.[2] Omfattningen av arbetet varierar mellan arbete på primärvårdsnivå med omhändertagande av patienter med diabetes typ 2 och arbete på sjukhusanslutna mottagningar för patienter med diabetes typ 1. Ansvar för patienter med diabetes typ 1 inom barn- och ungdomssjukvård anses särskilt tidskrävande. Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård har tagit fram ledtal för hur många patienter en heltidsarbetande diabetessköterska kan förväntas ta ansvar för. I primärvård med typ 2 föreslås en lista på högst 400 patienter, vid omhändertagande av diabetes typ 1 patienter föreslås en lista på högst 200 vuxna eller 70 barn och ungdomar.[3]
Målsättningen för svensk diabetessjukvård är att bedriva teamarbete där diabetessköterskor och diabetesansvariga läkare har centrala roller. I ett sådant team kan även dietist, fotvårdsterapeut, fysioterapeut och kurator ingå.[4] Tillgång till diabetessjuksköterska räknas som en kvalitetsindikator i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård.[5]
Historia redigera
När de första mottagningarna (kallade diabetesdispensärer) öppnade i Sverige fanns ingen specialistutbildning för sjuksköterskor inom kunskapsområdet. Under 1960-talet genomfördes en utredning av dåvarande Medicinalstyrelsen och i samband med det skedde organisatoriska förändringar av diabetessjukvården.[6] Landets första diabetessjuksköterska Kerstin Sparre[7] började sedan sin tjänst på Karolinska sjukhusets diabetesmottagning mot slutet av 1960-talet.[6] Flera andra större sjukhus följde efter och anställde egna diabetessköterskor i början av 1970-talet.[8]
Referenser redigera
- Socialstyrelsen (2018). Nationella riktlinjer för diabetesvård: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Libris x7596mwpv17k0jf6. ISBN 9789175554761. https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/diabetes/
Noter redigera
- ^ ”Diabetesvård - Specialistsjuksköterskeprogrammet”. Uppsala universitet. https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/program/?pKod=MSJ2Y&pInr=SDIA. Läst 12 januari 2022.
- ^ ”Diabetes - omvårdnad - Viss.nu”. viss.nu. https://viss.nu/kunskapsstod/omvardnadsprogram/diabetes---omvardnad. Läst 12 januari 2022.
- ^ Ledtal för diabetessjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. 2018. sid. 2-3. ISBN 9789185060375
- ^ Socialstyrelsen 2018, s. 14.
- ^ Socialstyrelsen 2018, s. 69.
- ^ [a b] ”Vår historia”. Diabetes.se. https://www.diabetes.se/om-oss/organisation/historia/. Läst 12 januari 2022.
- ^ Fenteng, Eunice Akua (2017). Erfarenheter och upplevelser av egenvård över tid hos personer med typ 1 diabetes. Uppsala universitet, Medicinska och farmaceutiska vetenskapsområdet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. sid. 6. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-341901. Läst 12 januari 2022
- ^ Andersson, Stig (2020). Vårdens väg: en krönika om hälso- och sjukvårdens historia i Säffle. Hippocampus. sid. 273. Libris v7z4773hswd3k63x. ISBN 9789179696214