Deutschland-klass (slagskepp)
Deutschland-klassen var en klass av pre-dreadnought-slagskepp som ingick i tyska Kejserliga marinen, Reichsmarine och slutligen i Kriegsmarine. Klassen bestod av fem fartyg: SMS Deutschland, SMS Pommern, SMS Hannover, SMS Schlesien och SMS Schleswig-Holstein. Deras huvudbestyckning utgjordes av fyra 28 cm kanoner i två dubbeltorn, ett i fören och ett i aktern, och den sekundära bestyckningen av fjorton 17 cm kanoner i kasematter. Fartygen byggdes och levererades åren 1903-1908. De kom alla att delta i striderna mot den brittiska flottan under första världskriget. I Skagerrakslaget 1916 torpederades Pommern av en brittisk jagare och sjönk. De övriga fartygen togs strax därefter ur aktiv tjänst och användes under återstoden av kriget som flytande kustartilleri.[1]
| |||
 Fartyg ur Deutschland-klassen på linje under en flottmanöver 1908. | |||
| Allmänt | |||
|---|---|---|---|
| Typ | Slagskepp | ||
| Varv | Krupp Germaniawerft Schichau-Werke Kaiserliche Werft AG Vulcan | ||
| Före | Braunschweig-klass | ||
| Efter | Nassau-klass | ||
| Byggda | 1903-1908 | ||
| I tjänst | 1906-1945 | ||
| Fartyg tillhörande klassen | SMS Deutschland SMS Pommern SMS Hannover SMS Schlesien SMS Schleswig-Holstein | ||
| Förlorade | 3 | ||
| Skrotade | 2 | ||
| Tekniska data | |||
| Deplacement | 13 191/14 218 ton | ||
| Längd | 127,6 meter | ||
| Bredd | 22,2 meter | ||
| Djupgående | 8,21 meter | ||
| Framdrift | |||
| Kraftkälla | 12x vattenrörpannor | ||
| Huvudmaskin | 3 x trippelexpansionsmaskiner | ||
| Maskinstyrka | 21 000 hk | ||
| Prestanda | |||
| Hastighet | 18,5 knop | ||
| Räckvidd | 4 800 nm/10 knop | ||
| Beväpning | |||
| Bestyckning | [Design] 4 x 28 cm SK L/40 (2 x 2) 14 x 17 cm SK L/40 22 x 8,8 cm SK L/45 6 x 450 mm torpedtuber | ||
.svg){kind=small}
Som en konsekvens av Versaillesfreden 1919 förbjöds Tyskland att inneha örlogsfartyg som vägde mer än 10 000 ton. De fyra överlevande Deutschland-skeppen och två slagskepp ur Wittelsbach-klassen fick emellertid behållas, då deras föråldrade konstruktion gjorde att de inte besatt något större stridsvärde. Deutschland utrangerades redan 1920 men de återstående fartygen kom att moderniseras under 1920-talet, då de utgjorde kärnan i den tyska republikens flotta. Hannover togs ur tjänst i september 1931. Det fanns planer att använda henne som målfartyg men dessa förverkligades aldrig. I stället skrotades hon i Bremerhaven 1944.[2]
De två återstående fartygen, Schlesien och Schleswig-Holstein, degraderades på 1930-talet till skolfartyg för sjökadetter. De kom dock att spela en viss roll i inledningsskedet av andra världskriget. Schleswig-Holstein inledde bland annat den tyska invasionen av Polen genom att beskjuta polska ställningar på halvön Westerplatte utanför Danzig (nuvarande Gdańsk) den 1 september 1939. Under de sista krigsåren tjänstgjorde Schlesien och Schleswig-Holstein som luftvärnsfartyg på Gotenhafens redd. I december 1944 sänktes Schleswig-Holstein av allierat bombflyg. Schlesien förflyttades till Swinemünde i april 1945. Den 3 maj gick hon på en mina utanför hamnen och sänktes av sin egen besättning. Vraket skrotades efter krigsslutet.[2]
Referenser redigera
Noter redigera
Tryckta källor redigera
- Gardiner, Robert, red (1980) (på engelska). Conway's All the World's Fighting Ships, 1922–1946. Annapolis: Naval Institute press. ISBN 978-0-87021-913-9
- Gardiner, Robert, red (1985) (på engelska). Conway's All the World's Fighting Ships, 1906–1921. Annapolis: Naval Institute Press. ISBN 978-0-87021-907-8.