Svenska koloniseringen av Amerika bestod av en bosättning under 1600-talet runt Delawarefloden i nuvarande Delaware, New Jersey, Pennsylvania, och Maryland, samt av förvaltande av två öar i Karibien under 1700- och 1800-talet. Fram till 1809 utgjorde Finland den östra tredjedelen av Sverige, och en stor del av de svenska bosättarna hade finska som sitt modersmål och kom från det som idag är Finland. Denna kolonisering ska inte sammanblandas med den senare emigrationen från Sverige till Nordamerika.

Nya Sverige

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Nya Sverige.

Saint-Barthélemy

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Svenska S:t Barthélemy.
  • Saint-Barthélemy (1785-1878) drevs som en frihamn. Sverige övertog ön från Frankrike och såldes även tillbaka dit. Någon egentlig kolonisering — större utvandring — tycktes inte ha skett från Sverige till Saint Barthélemy. Invånarna betraktade sig själva som fransmän, befolkningen talade franska förutom ett mindre antal svenska administratörer och handelsmän, lokala lagar skrevs på franska eller engelska. Huvudstaden Gustavia har dock behållit sitt svenska namn samt vissa gator.

Guadeloupe

redigera
Detta avsnitt är en sammanfattning av Svenska Guadeloupe.

Se även

redigera

Externa länkar

redigera