Öppna huvudmenyn

Den radikala reformationen refererar till ett antal radikala reformationsrörelser under 1500-talet, som står i motsättning till den lutherska och den kalvinska reformationen. Begreppet omfattar olika grupper såsom anabpatisterna (döparrörelsen), unitarierna (antitrinitarierna), spiritualisterna (svärmare) och personer såsom Thomas Müntzer.

Anabaptisterna (tidigare också kallade vederdöpare) förkastar barndopet och praktiserar i stället dop vid medveten ålder då personen upptas i församlingen. Unitarierna avvisar läran om treenigheten och betonar den rationella. Spiritualismen betonade andligheten och den heliga andens direkta verkan i hjärtat genom ett "inre ord". Spiritualismen var betydligt radikalare i sin kritik av kyrkan än Martin Luther och blev föremål för hans hätska kritik. Luther betonade konsekvent att Andens verkan hos människan förmedlas genom nådemedel, Guds ord och sakramenten.

De viktigaste tidiga radikala reformatorerna kom från Tyskland, och var Sebastian Franck, Valentin Weigel, Caspar von Schwenckfeld och Johann Georg Gichtel. Martin Luther kallade dem "svärmeandar". Somliga radikala eformatorerna såsom Thomas Müntzer var politiskt radikala och understödde bönderna. Andra, bland annat vissa döpargrupper, var istället pacifister och blev föregångare till bland andra mennoniter.

LitteraturRedigera

  • George Huntston Williams: The Radical Reformation. Sixteenth Century Journal Publishers, Kirksville MO 1992, ISBN 0-940474-27-1 (Sixteenth Century Essays and Studies 15).
  • Hans-Jürgen Goertz: Radikale Reformatoren. Biographische Skizzen von Thomas Müntzer bis Paracelsus. Beck, München 1978, ISBN 3-406-06783-2 (Beck'sche schwarze Reihe 183).
  • Heinold Fast: Der linke Flügel der Reformation. Glaubenszeugnisse der Täufer, Spiritualisten, Schwärmer und Antitrinitarier. Schünemann, Bremen 1962 (Klassiker des Protestantismus 4, Sammlung Dieterich 269).

Externa länkarRedigera

KällaRedigera