Den polska politiska krisen 1968

serie stora protester mot det styrande polska förenade arbetarpartiet

Den polska politiska krisen 1968, inom Polen även känd som Mars 1968, Studenternas Marsch eller Marshändelserna (polska: Marzec 1968; studencki Marzec; wydarzenia marcowe), var en serie stora protester mot det styrande polska förenade arbetarpartiet (PZPR).[1] Krisen ledde till att säkerhetsstyrkor sattes in i alla större akademiska centra i Polen för att undertrycka de pågående studentstrejkerna men resulterade också i en av myndigheterna sanktionerad anti-sionistisk kampanj som på ett irrationellt sätt sammankopplade landets problem och protester med den judiska minoriteten (cirka 25 000–30 000 personer) i landet.[2][3] Den 8 mars 1968 höll den förste partisekreteraren Władysław Gomułka ett tv-sänt tal där han beskyllde judarna (sionisterna) för oroligheterna, kallade dem landsförrädare och uppmanade dem att lämna Polen.[4]

General Mieczysław Moczar som ledde den antisemitiska kampanjen 1968.

Den antisionistiska kampanjen som snabbt övergick till antisemitism[5][6][7] genomfördes av inrikesministern, general Mieczysław Moczar, med Władysław Gomułkas stöd, och resulterade i en massutvandring. Protesterna överlappade med händelserna under Pragvåren i grannlandet Tjeckoslovakien, något som väckte nya förhoppningar om demokratiska reformer fram till Warszawapaktens invasion av Tjeckoslovakien den 20 augusti 1968.[8]

Den "antisionistiska kampanjen" började 1967 och genomfördes i samband med att Sovjetunionen klippte alla diplomatiska förbindelser med Israel efter sexdagarskriget, men speglade också en maktkamp inom PZPR. De efterföljande utrensningarna inom det styrande partiet, ledda av Moczars fraktion, misslyckades med att störta Gomułkas regering och resulterade istället i att tusentals kommunister av judisk härkomst tvingades i exil från Polen, inklusive yrkesmän, partitjänstemän och hemliga polisfunktionärer som utsetts av Josef Stalin efter andra världskriget.

Minst 13 000 polacker av judiskt ursprung emigrerade 1968–1972 till följd av att de blivit avskedade från sina positioner och olika andra former av trakasserier. Av dessa kom omkring 3 000 personer att tas emot och ges asyl i Sverige, vilket bland annat berodde på intensiva insatser av den svenske ambassadören i Warszawa Erik Kronvall för att Sverige skulle ge visum till de judar som sökte visum från Polen.[9]

Konsekvenser redigera

 
Del av en permanent utställning tillägnad marshändelserna på Museet för de polska judarnas historia Polin i Warszawa.

Efter kommuniststyrets fall utfärdade Sejmen 1998 ett officiellt fördömande av de antisemitiska händelserna i mars 1968. På 30-årsdagen av exlipolackernas avresa placerades en minnestavla vid tågstationen Warszawa Gdańska, från vilken många av de förvisade tog tåget mot Wien.

I mars 2018 bad Polens president Andrzej Duda om förlåtelse från de drabbade och deras familjer, samtidigt som han menade att hans generation inte var ansvarig för den tidigare kommunistiska administrationens handlingar.[10] Dudas distinktion mellan den tidigare polska regeringen och polska medborgare som han ansåg som oskyldiga blev ämne för kritik. Dudas uttalande kritiserades även för att spela på judiska stereotyper.[11]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Kemp-Welch, Anthony (2008). Poland under communism: a Cold War history. Cambridge University Press. ISBN 978-0-511-38738-8. https://books.google.com/books?id=MxO8DAEACAAJ&q=polish+communist+government 
  2. ^ Alsterdal, Alvar (1969). Antisemitism, antisionism: [exemplet Polen]. Aldus aktuellt, 99-0122023-8 ; 47. Stockholm: Aldus/Bonnier. Libris 684110 
  3. ^ Tore Wretö (19 oktober 1969). ”En polsk tragedi”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1969-10-19/5/SVD. 
  4. ^ Salomon Schulman (17 december 2020). ”Recension: ”Flykten till Marstrand” av Anna Grinzweig Jacobsson”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/litteratur/litteraturrecension/recension-flykten-till-marstrand-av-anna-grinzweig-jacobsson.936157b4-df6a-4503-8181-f1c40eae9522. 
  5. ^ Stola, Dariusz (2006-03-01). Anti-Zionism as a Multipurpose Policy Instrument: The Anti-Zionist Campaign in Poland, 1967–1968. https://doi.org/10.1080/13531040500503021. 
  6. ^ Cherry, Robert D. (2007). Rethinking Poles and Jews: Troubled Past, Brighter Future. Rowman & Littlefield. ISBN 978-0-7425-4666-0. https://books.google.com/books?id=gUp7AAAAQBAJ&q=Marian+Marzynski+is+a+Polish+Jew+who+survived+the+Holocaust+hidden+in+a+Catholic+orphanage+only+to+leave+in+1968+during+the+regime%E2%80%99s+anti-Semitic+campaign&pg=PA36 
  7. ^ Marcus, George E. (1993). Perilous States: Conversations on Culture, Politics, and Nation. University of Chicago Press. ISBN 978-0-226-50447-6. https://books.google.com/books?id=dmiDkvReMoEC&q=%22The+anti-Semitic+campaign+of+1968+probably+began+as+a+fight+within+the+Communist+Party,+which+used+anti-+Semitism+as+a+tool.%22&pg=PA226 
  8. ^ Dijk, Ruud van (2008-05-15) (på engelska). Encyclopedia of the Cold War. Taylor & Francis. sid. 374. ISBN 978-0-203-88021-0. https://books.google.com/books?id=rUdmyzkw9q4C&dq=%22raising+hopes+of+reform+inside+Poland.%22&pg=PA374. Läst 25 mars 2024 
  9. ^ Grinzweig Jacobsson, Anna (2020). Flykten till Marstrand (Första utgåvan). Bokförlaget Korpen. ISBN 978-91-88383-79-2. Läst 25 juli 2023 
  10. ^ Aderet, Ofer (8 mars 2018). ”Poland's president apologizes for 1968 purge of Jews” (på engelska). Haaretz. https://www.haaretz.com/israel-news/2018-03-08/ty-article/polands-president-apologizes-for-1968-expulsion-of-jews/0000017f-f067-df98-a5ff-f3ef89f60000. Läst 25 mars 2024. 
  11. ^ James McAuley (9 mars 2018). ”Poland’s president offers a nonapology apology for ’68 anti-Semitic purge. (The ‘Holocaust bill’ is still on the books.)”. The Washington Post. https://www.washingtonpost.com/news/worldviews/wp/2018/03/09/polands-president-offers-a-nonapology-apology-for-68-anti-semitic-purge-the-holocaust-bill-is-still-on-the-books/.