Öppna huvudmenyn

Delta Arae (δ Arae, förkortat Delta Ara, δ Ara) är en dubbelstjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Altaret. Den har en skenbar magnitud på 3,62[2], är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 16,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 198 ljusår (ca 61 parsek) från solen.

Delta Arae (δ)
Ara IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildAltaret
Rektascension17t 31m 05,91272s[1]
Deklination-60° 41′ 01,8522″[1]
Skenbar magnitud ()+3,62[2]
Stjärntyp
SpektraltypB8 Vn[3] + G8 V[4]
U–B-0,31[2]
B–V-0,10[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+10[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -54,01[1] mas/år
Dek.: -99,25[1] mas/år
Parallax ()16,48 ± 0,34[1]
Avstånd198 ± 4  (61 ± 1 pc)
Absolut magnitud ()-0,31[6]
Detaljer
Massa3,56[7] M
Radie3,12 ± 0,15[8] R
Luminositet214[6] L
Temperatur11 962 ± 86[8] K
Vinkelhastighet255[4] km/s
Ålder125[9] miljoner år
Andra beteckningar
δ Ara, CPD-60° 6842, FK5 648, HD 158094, HIP 85727, HR 6500, SAO 253945. [10]

Innehåll

EgenskaperRedigera

Delta Arae är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B8 Vn [3], där n-suffixet anger att absorptionslinjerna är starkt utbredda på grund av stjärnans snabba rotation. Den har en projicerad rotationshastighet på 255 km/s, vilket resulterar i en ekvatorialradie som är 13 procent större än polarradien.[4] Stjärnan har en beräknad massa som är ca 3,6[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 3[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 214[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 12 000[8] K.

Delta Arae har en följeslagare av magnitud 9,5 och spektraltyp G som kan bilda en dubbelstjärna med Delta Arae.[7] Den har också en optisk följeslagare av 12:e magnituden separerad med 47,4 bågsekunder vid en positionsvinkel av 313°.[9]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars", Ann Arbor : Dept. of Astronomy, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, 1, Bibcode:1978mcts.book.....H.
  4. ^ [a b c] van Belle, Gerard T. (March 2012), "Interferometric observations of rapidly rotating stars", The Astronomy and Astrophysics Review, 20 (1): 51, arXiv:1204.2572, Bibcode:2012A&ARv..20...51V, doi:10.1007/s00159-012-0051-2.
  5. ^ Evans, D. S. (June 20–24, 1966), "The Revision of the General Catalogue of Radial Velocities", in Batten, Alan Henry; Heard, John Frederick, Determination of Radial Velocities and their Applications, Proceedings from IAU Symposium no. 30, 30, University of Toronto: International Astronomical Union, p. 57, Bibcode:1967IAUS...30...57E.
  6. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Shaya, Ed J.; Olling, Rob P. (January 2011), "Very Wide Binaries and Other Comoving Stellar Companions: A Bayesian Analysis of the Hipparcos Catalogue", The Astrophysical Journal Supplement, 192 (1): 2, arXiv:1007.0425, Bibcode:2011ApJS..192....2S, doi:10.1088/0067-0049/192/1/2.
  8. ^ [a b c d] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542, Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855.
  9. ^ [a b] Ehrenreich, D.; et al. (November 2010), "Deep infrared imaging of close companions to austral A- and F-type stars", Astronomy and Astrophysics, 523: A73, arXiv:1007.0002, Bibcode:2010A&A...523A..73E, doi:10.1051/0004-6361/201014763.
  10. ^ "del Ara". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-27.

Externa länkarRedigera