Öppna huvudmenyn

Romanen De välvilliga är ett historiskt fiktivt drama, skrivet på franska av den tvåspråkiga (engelska och franska) författaren Jonathan Littell. "De välvilliga" gavs ut 2006 i Frankrike under originaltiteln "Les Bienveillantes" och utkom i svensk översättning 2008.

De välvilliga
FörfattareJonathan Littell
OriginaltitelLes Bienveillantes
OriginalspråkFranska
ÖversättareCecilia Franklin
LandFrankrike Frankrike
GenreHistorisk fiktion
FörlagBrombergs
Utgivningsår2006
Utgiven på
svenska
2008
HuvudpersonerMaximilien Aue
UtmärkelserGrand Prix du roman de l'Académie française (2006)
Prix Goncourt (2006)

Den 900-sidiga boken belönades 2006 med två av de mest prestigefyllda franska litterära utmärkelserna, Grand Prix du roman de l'Académie française och Prix Goncourt. Boken är Littells debutroman på franska. På engelska har han tidigare publicerat romanen "Bad Voltage" 1989.

HandlingRedigera

Handlingen kretsar kring en före detta SS-officer, Maximilien "Max" Aue, som deltog i Nazitysklands folkmord i det ockuperade Sovjetunionen och inte visar någon uppenbar ånger inför sina dåd. Titeln "Les Bienveillantes" åsyftar den antika grekiska trilogin "Orestien" av Aiskylos. Orestien handlar om förbannelsen över huset Atreus och består av pjäserna "Agamemnon", "Gravoffret" samt "Eumeniderna". Eumeniderna handlar om Orestes som efter att ha mördat sin mor Klytaimnestra jagas av hämndgudinnorna erinyerna men till slut rentvås i en rättegång tack vare gudarna Apollon och Athena. Apollon och Athena lyckas övertala erinyerna att acceptera en rättvis rättegång varefter erinyerna kallas "eumeniderna" eller "de barmhärtiga" (på franska Les Bienveillantes). Utvecklingen i trilogin går från primitiv blodshämnd till institutionaliserad rättvisa.

Boken är skriven som en självbiografi och fokuserar på en bödels tankar och uppkomsten av statliga folkmord. Enligt Littell har han skrivit boken utifrån perspektivet vad han själv skulle ha gjort och hur han skulle ha agerat om han hade fötts i Nazityskland.[1]

PersongalleriRedigera

Aues familjRedigera

  • Una Aue / Frau von Üxküll, Aues tvillingsyster
  • Berndt von Üxküll, Unas make
  • Héloïse Aue (Héloïse Moreau), Aues mor
  • Aristide Moreau, Aues styvfar
  • Tristan and Orlando, tvillingar

Övriga personerRedigera

  • Thomas Hauser, SS-officer, Aues närmaste vän
  • Hélène Anders, född Winnefeld, en ung änka, Aues väninna
  • Dr. Mandelbrod, Aues beskyddare
  • Kriminalkommissarierna Weser och Clemens. De leder undersökningen av mordet på Aues mor och styvfar och förföljer Aue till krigets slutskede i Berlin. Weser och Clemens utgör romanens erinyer.[2]

Historiska personerRedigera

I romanen förekommer en lång rad historiska personer:

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Uni, Assaf (29 maj 2008). ”The executioner's song” (på engelska). Haaretz. Arkiverad från originalet den 13 december 2012. https://www.webcitation.org/6CtKcpY43?url=http://www.haaretz.com/the-executioner-s-song-1.246787. Läst 14 december 2012. 
  2. ^ Baum, Lyonel. ”Les Bienveillantes: Analyse du roman de Jonathan Littell” (på franska). Arkiverad från originalet den 14 december 2012. https://www.webcitation.org/6CtMYjmos?url=http://lyonel.baum.pagesperso-orange.fr/bienveillantes.html. Läst 14 december 2012. 

WebbkällorRedigera