De icke önskvärda är en dokumentärfilm av Agneta Bernárdzon som handlar om de svenska statsstödda tvångssteriliseringarna under 1900-talet i Sverige och de som drabbades.[1] Den visades i SVT den 29 augusti 2002 som en del av Dokument inifrån, [1] omkring fem år efter den offentliga debatten år 1997 om tvångssteriliseringar.[2]

Innehåll redigera

I dokumentären sägs[3][1] att Sverige var först i världen med ett statligt rasbiologiskt institut och det sägs[4][1] att institutet stod som förebild för liknande institut i andra länder, till exempel Nazityskland. I dokumentären sägs[5][1] att Sverige med sina tvångssteriliseringar genomförde ett av de mest omfattande och skoningslösa steriliseringsprogrammen i världen.

Dokumentärens relation till den historiska sanningen redigera

Under 1980-talet växte det fram en genre av svartmålning av välfärdsstaten.[6] Under 1990-talet etablerades ett onyanserat sätt att skriva om Sveriges 1900-talshistoria.[7]

Till skillnad från vad filmen påstår var Statens institut för rasbiologi inte världens första. Äldst var det engelska Eugenics Record Office i London startat 1904 och det fanns flera andra.[8] Det stämmer heller inte att den svenska politiken skulle ha varit hårdare eller avvikit från Sveriges grannländer eller USA och inte heller från senare praxis i andra länder.[9]

Priser redigera

I november 2002 tilldelades filmen första pris i Barents TV-festival.[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Dokument inifrån:De icke önskvärdaSvensk mediedatabas
  2. ^ En genomgång av 1997 års tvångssteriliseringsdebatt i svensk dagspress levandehistoria.se   PDF
  3. ^ De icke önskvärda vid 23m18s "I maj 1921 beslutade så den svenska riksdagen om ett statligt rasbiologiskt institut, det första i sitt slag i världen."
  4. ^ De icke önskvärda vid 24m49s "Herman Lundborgs kontakter med Tyskland gjorde att de tyska rasbiologerna stod i kö för att komma till Sverige och föreläsa. Hans Günther, en av Tysklands främsta rasbiologer till och med bosatte sig i Sverige där han deltog aktivt i debatten och institutets verksamhet. 1929 återvände han till Tyskland där hans idéer användes av Hitler för att rättfärdiga nazisternas raspolitik."
  5. ^ De icke önskvärda vid 51m13s Maija Runcis: "Den svenska modellen, och lagstiftningen i det här sammanhanget, har bidragit till att långt fler individer har blivit steriliserade i Sverige och det var också det som var effektiviteten. Man kunde klubba vid ett sammanträde mellan 80 och 120 steriliseringsärenden och där skiljer sig Sverige ifrån andra länder."
  6. ^ Marklund, Carl (2016). ”From ‘False’ Neutrality to ‘True’Socialism: Unofficial US ‘Sweden-bashing’ During the Later Palme Years, 1973–1986 [Elektronisk resurs”]. Journal of Transnational American Studies 7:1, 1-18. 1940-0764. ISSN 1940-0764. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32567. ”This originally leftist charge could be used as a kind of Trojan horse for right-wing criticism of Sweden, both from the US and from entrenched conservatives in Sweden itself. As marginal as these voices initially were, these themes gradually proliferated in mainstream foreign media reporting on Sweden in the early 1980s. [...] This critical image of Sweden abroad then migrated into domestic criticism of the welfare state, where it has since proved remarkably resilient,”.  Libris 20862285
  7. ^ Elin Frykman (6 mars 1999). ”Mediernas drev mot det svenska folkhemmet” (på svenska). Svenska Dagbladet. https://tidningar.kb.se/?q=%22onyanserade%20s%C3%A4tt%20att%20skriva%20om%20v%C3%A4lf%C3%A4rdsstaten%20som%20etablerats%22. Läst 1 september 2018. ”Kangers reportage är exempel på det onyanserade sätt att skriva om välfärdsstaten som etablerats bland journalister under de senaste åren.” 
  8. ^ The Oxford Handbook of Eugenics. The Oxford Handbook of. Alison Bashford, Philippa Levine (eds.). New York: Oxford University Press. 2010. https://books.google.se/books?id=g15rfXUA2i8C&printsec=frontcover&dq=oxford+handbook+eugenics&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwi7lv6evJjdAhVKFiwKHcY-CC0Q6AEIKDAA#v=onepage&q=%22eugenics%20record%20office%2C%20london%2C%20britain%22&f=false. 
  9. ^ Tydén, Mattias (2002). Från politik till praktik: de svenska steriliseringslagarna 1935-1975. Stockholm studies in history, 0491-0842 ; 63. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Sid. 589. ISBN 978-91-22-01958-9. https://books.google.se/books?hl=sv&id=JgS8AAAAIAAJ&dq=politik+praktik&focus=searchwithinvolume&q=%22or+extreme%22. ”Nor can the Swedish sterilisation laws be described as especially radical or extreme, in comparison to similar legislation in Scandinavia and North America, or to later practices in other countries.” 
  10. ^ ”Pris till TV-dokumentär”. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180808170912/https://www.journalisten.se/folk?page=842&c=pa_nya_jobb. Läst 8 augusti 2018.  journalisten.se, 4 november 2002