Dardanerna (på grekiska dardanioi eller dardanoi; på albanska dardanët[1]) var ett antikt folkslag som bland annat nämns i Homeros' Iliaden där de var Trojas allierade. Deras ledare var Aeneas och de var bosatta vid berget Ida i Mindre Asien.[2] De saknade egentlig civilisation och beskrivs ha varit bosatta i jordkulor.[3]
|
| Illyriens och Dardaniens kungarike |
Dardanerna beskrivs senare som synonyma med trojanerna själva.[2]
Historia redigera
I historisk tid omnämns dardanerna som ett illyriskt folk på norra Balkan (vid Moravas övre lopp i närvarande Serbien[4]). Under 300- och 200-talen f.Kr. invaderade dardanerna Makedonien. Då romarna erövrade Balkan bjöd dardanerna hårt motstånd och genomförde senare flera uppror, till och med så sent som under Marcus Aurelius' tid.[5] År 297 skilde Diocletianus deras territorium från Moesia superior.[4][6] Territoriet blev då en separat provins med huvudstaden Naissus (nu Niš), vilket var Konstantin den stores födelseplats.[4]
Etymologi redigera
Namnet kommer av folker dardaner och sägs komma ifrån det illyriska-albanska ordet dardhë, med betydelse päron på svenska.[källa behövs]
Kultur redigera
Dardanerna ska ha varit intresserade av musik[3] och spelade traditionellt flöjt och lyra.
Personer redigera
Galleri redigera
Referenser redigera
- ^ Leonard, Newmark. Albanian-English Dictionary.
- ^ [a b] ”dardaner - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dardaner. Läst 1 juli 2023.
- ^ [a b] ”1391-1392 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 5. Cestius - Degas)”. runeberg.org. 17 april 1906. https://runeberg.org/nfbe/0742.html. Läst 1 juli 2023.
- ^ [a b c] ”dardaner – illyrisk stamme” (på norska). Store norske leksikon. 2020-07-24. https://snl.no/dardaner_-_illyrisk_stamme. Läst 1 juli 2023.
- ^ Nationalencyklopedin, på internet, 4 november 2009, uppslagsord: dardaner
- ^ ”453-454 (Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram)”. runeberg.org. 17 april 1951. https://runeberg.org/nffe/0305.html. Läst 1 juli 2023.