Öppna huvudmenyn
Dalahäst av äldre datum

En dalahäst är traditionellt en rödmålad, stiliserad trähäst som numera tillverkas framför allt i Nusnäs, Mora, i Dalarna. Grimma och selar brukar målas med mönster i vit och blå färg. Traditionellt målad i rött, förekommer den nu också i alla tänkbara färger. Vanliga grundfärger under 1900-talets första halva var engelskt rött eller blymönja som avsåg att efterliknade den bruna hästen, och vitt/ljusgrått med inslag av blått på bland annat benen och i fläckar på kroppen som avsåg att efterlikna den apelkastade skimmeln.

Dalahästen är en av de vanligaste symbolerna för Sverige och i synnerhet för traditionell svensk allmogekultur.

Innehåll

HistorikRedigera

 
En Dalahäst i miniatyr.

Dalahästar har tillverkats sedan 1600-talet som en biprodukt till traktens möbelsnickeri, eller som en leksak som såldes på marknader i Mellansverige. Dekorationen är densamma som man finner i övrig allmogekonst, särskilt kurbitsmåleriet, från trakten; själva dekoren kallas krusning.

Gårdfarihandlarna tog med hästarna i sortimentet. Mycket vackra hästar av hög kvalitet tillverkades under 1800-talets slut samt 1900-talets början i Risa, Bergkarlås och Vattnäs. I Nusnäs var den mest kända täljaren Tysk Anders Gunnarsson, även Gambel Damben kallad.

Vid New York World’s Fair 1939 fick Dalahästen representera Sverige, och har sedan dess varit en ofta använd symbol för landet. En tre meter hög Dalahäst skickades över till New York och nära 1000 kg små Dalahästar såldes i souvenirbutiken.

Världens största dalahäst finns på en rastplats vid Riksväg 70/Riksväg 68 i Avesta. Den är 13 meter hög och invigdes 1989. I Dala Järna Konstgård fanns tidigare ett dalahästmuseum, som 2005 såldes till Dalarnas museum. Dalahästen är den vanligaste souveniren som turister köper vid Sverigebesök, och bara i Nusnäs säljs dalahästar för 24 miljoner kronor per år. Tomas Holst tillverkade den minsta dalahästen som var 3,4 mm hög och 2,2 mm lång.[1]

Andra djur, bland annat grisar och tuppar, avbildas också i samma stil som dalahästar. Sollerön har dessutom sin egen djursymbol, soldtackan.

Bilder, Dalahästar i olika städer och länderRedigera

Tillverkningen i NusnäsRedigera

År 1922, 26 år gammal, startade Grannas Anders Olsson sitt företag i familjens bagarstuga. Anders var den äldste av nio syskon och Nils och Jannes Olsson var vid företagsstarten 9 respektive 7 år gamla. Det hände att de vid skoldagens slut hjälpte sin äldre broder. 1928 grundade de ett konkurrerande företag.

Än i dag ligger de båda familjeföretagen, Grannas A Olsson Hemslöjd och Nils Olsson Hemslöjd, sida vid sida i Nusnäs och tillverkar dalahästar. Tillverkningen är öppen för allmänheten.

Bilder från tillverkningenRedigera

Andra typer av DalahästarRedigera

 
Ludvikahästen.

Vid sidan om den traditionella Dalahästen finns en lång rad av olika typer dalahästar.[2] Här några exempel:

  • Bornhästen. Troligen från 1948 och nytillverkning sedan år 2005. Kommer från byn Born utanför Rättvik.
  • Rättvikshästen. Tillverkning sedan 1950 - talet. Den är smäckrare i formen och är baserad på en tidigare häst som troligen är tillverkad runt 1850-talet.
  • Siljanshästen. Tillverkning sedan 1960-talet, samma form som Rättvikshästen.
  • Leksandshästen. Tillverkning sedan 1948, mönstret kommer ursprungligen från en tapet från orten.
  • Ludvikahästen. Tillverkning sedan 1980-talets mitt. Samma grundform som en traditionell dalahäst med dekor av blomslingor eller blommor på blå eller vit botten.
  • Sjurbergshästen. Tillverkning sedan 1959. Kommer från Sjurberg, norr om Rättvik.
  • Soldtackan. Tillverkning sedan 1952, framtagen av Lars Håll och Bertil Berglind. Kommer från Sollerön.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Vidare läsningRedigera

  • Larsson, Mona (1986). ”Dalahästarna och stora världen”. Levande trä (1986): sid. [170]-[177] : ill..  Libris 8770797

Externa länkarRedigera