Cryptococcaceae
Cryptococcaceae[1][2] är en familj av basidiesvampar som ingår i ordningen gelésvampar, Tremellales. Familjen upprättades ursprungligen, 1919, av Aldo Castellani och Albert John Chalmers[3] för att innefatta anamorfa[4] jästformer.[5] Molekylärfylogenetiska studier har visat att denna grupp är polyfyletisk och familjen omdefinierades därför 2016 av Xin-Zhan Liu, Feng-Yan Bai, Marizeth Groenewald och Teun Boekhout till att omfatta släktena Cryptococcus och Kwoniella.[6]
| Cryptococcaceae | |
 Cryptococcus neoformans | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Division | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Tremellomycetes |
| Ordning | Gelésvampar Tremellales |
| Familj | Cryptococcaceae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cryptococcaceae | |
| Auktor | Kütz. ex Castell. & Chalm 1919 emend X.Z. Liu, F.Y. Bai, M. Groenew. & Boekhout 2016 |
| Typsläkte | |
| Cryptococcus Vuill. 1901 | |
Släktet Cryptococcus upprättades 1833 av Friedrich Traugott Kützing för Cryptococcus mollis, vilken beskrivs som en typ av "alg" som växer "på fuktiga och smutsiga fönster".[7] Ingen beskrivning gavs i övrigt och typmaterialet, ett intorkat avskrap från ett fönster, har visat sig bestå av en blandning av alger, svampar, bakterier och vanligt fönstersmuts.[8] Kützings beskrivning betraktas idag som ett nomen illegitimum.[9] 1901 definierade Jean Paul Vuillemin Cryptococcus[10] som patogena jästformer utan ascosporer och förde den 1895 beskrivna Saccaromyces neoformans till släktet. Vuillemins namn är idag ett nomen conservandum (enligt International Code of Nomenclature for algae, fungi, and plants artikel 14) och Cryptococcus neoformans släktets typart.[11] I omdefinitionen av Cryptococcus 2016 inkluderas teleomorfer som annars placeras i släktet Filobasidiella samt Tsuchiyaea wingfieldii. Kwoniella beskrevs 2008 samtidigt med den nya arten Kwoniella mangroviensis funnen i Floridas Everglades och mangroveträsk på Bahamas.[12] Därefter har ytterligare arter tillförts Kwoniella och Liu et al. accepterade elva arter 2016.[13]
Anamorferna av några arter, "kryptokocker", är sjukdomsframkallande hos människan, som Cryptococcus neoformans vilken orsakar infektionssjukdomen kryptokockos.[14]
Referenser redigera
- X Liu, Q. Wang, M. Göker, M. Groenewald, A. Kachalkin et al., 2016, Towards an integrated phylogenetic classification of the Tremellomycetes, Studies in Mycology 81, sid. 85-147.
- ^ Cryptococcaceae på Index Fungorum.
- ^ Cryptococcaceae på Dyntaxa.
- ^ A. Castellani. A.J. Chalmers, 1919, Manual of Tropical Medicine, 3 uppl., Baillere, Tindall & Cox, London, sid. 1070.
- ^ Jästformer som reproducerar sig asexuellt kallas anamorfa, medan samma svamps sexuellt reproducerande form kallas teleomorf. Detta har har gjort att många svampar har en dubbel nomenklatur (det vill säga svampen har två namn där den anamorfa formen placeras i ett släkte och den telomorfa formen i ett annat och med olika artepitet). Se vidare sidan 457 i Josep Guarro, Josepa Gené, Alberto M. Stchigel, 1999, Developments in Fungal Taxonomy Arkiverad 3 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., Clinical Microbiology Reviews 12:3, sid. 454-500.
- ^ A. M. Yurkov, M. M. Vustin, B. V. Tyaglov, I. A. Maksimova och S. P. Sineokiy. 2008, Pigmented Basidiomycetous Yeasts Are a Promising Source of Carotenoids and Ubiquinone Q10, Microbiology 77:1, sid. 1-6.
- ^ X. Liu et al. (2016) sid. 135.
- ^ F.T. Kützing, 1833, Algarum aquæ dulcis Germaniæ Decas III, C.A. Schwetschkii et fil, Halle an der Saale.
- ^ Jack W. Fell, 1989, Proposal to conserve Cryptococcus, Taxon 38:1, sid. 151-152.
- ^ Cryptococcus Kütz 1833 på Index Fungorum.
- ^ J. P. Vuillemin, 1901, Les blastomycètes pathogènes, Revue Générale des Sciences Pures et Appliquées 12, sid. 732-751 (741).
- ^ Cryptococcus Vuill. 1901 på Index Fungorum.
- ^ A. Statzell-Tallman, C. Belloch, J.W. Fell, 2008, Kwoniella mangroviensis gen. nov., sp nov (Tremellales, Basidiomycota), a teleomorphic yeast from mangrove habitats in the Florida Everglades and Bahamas, FEMS Yeast Research 8:1, sid. 103–113.
- ^ X. Liu et al. (2016) sid. 136.
- ^ Kryptokockos på Medibas.
Externa länkar redigera
- Mohamed Refai, Mahmoud El-Hariri och Randa Alarousy, 2014, Monograph on Cryptococcus and Cryptococcosis In man, animals and birds, 180 sidor. (
PDF 11,7 MB)
