Cricetomys ansorgei
Cricetomys ansorgei är en gnagare i släktet jättepåsråttor som förekommer i centrala Afrika. Populationen listades en längre tid som underart till gambiansk jättepåsråtta (Cricetomys gambianus) och den godkänns sedan början av 2000-talet som art.[2]
| Cricetomys ansorgei Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Nesomyidae |
| Släkte | Jättepåsråttor Cricetomys |
| Art | Cricetomys ansorgei |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cricetomys ansorgei | |
| Auktor | Thomas, 1904 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar den brittiska djurlivsforskaren William John Ansorge.[3]
Utseende redigera
Arten har i princip samma utseende som andra jättepåsråttor men den skiljer sig i sina molekylärgenetiska egenskaper.[1] Kroppslängden (huvud och bål) ligger vid 28,8 till 41,3 cm, svanslängden vid 34,5 till 44,9 cm och vikten mellan 0,9 och 2,8 kg. Honor blir däremot maximalt 1,4 kg tunga. Djuret har cirka 7 cm långa bakfötter och ungefär 3 till 4 cm stora öron. Som släktets svenska namn antyder har Cricetomys ansorgei stora kindpåsar. Den styva pälsen har en brun till gråbrun färg på ovansidan och undersidan är täckt av krämfärgad till vit päls. Huvudet kännetecknas av en spetsig nos och svarta ringar kring ögonen. Svansen främre halva har samma färg som ryggen och den andra halvan är vit.[4]
Cricetomys ansorgei har ett lite robustare kranium än gambiansk jättepåsråtta.[2]
Utbredning redigera
Denna gnagare förekommer från norra Kongo-Kinshasa och Kenya söderut. I västra delen av utbredningsområdet når den södra Angola och i öst nås östra Botswana och nordöstra Sydafrika. Liksom andra släktmedlemmar hittas arten främst i savanner men den besöker även tätare skogar och kulturlandskap.[1]
Ekologi redigera
Cricetomys ansorgei letar på natten efter föda som utgörs bland annat av insekter och andra smådjur samt av växtdelar som frukter och nötter. Individerna skapar underjordiska bon som ofta ligger i termitstackar eller bland rötterna av gamla eller döda träd. Förrådet som lagras där kan väga upp till 8,7 kg. De flesta exemplar lever ensam men ibland delar en hona och en hanne boet, särskild före parningen. Per kull föds två till fyra ungar.[1] Ungarna föds efter 27 till 42 dagar dräktighet. De har en snabb utveckling och är antagligen efter cirka 20 veckor könsmogna (liksom hos gambiansk jättepåsråtta). Exemplar i fångenskap levde upp till 8 år.[4]
Tunnlarna grävs vanligen med tänderna. För en bättre ämnesomsättning äter arten sin egen avföring (koprofagi).[4]
Status redigera
I hela utbredningsområdet fångas Cricetomys ansorgei för köttets skull. Den dödas även av bönder som betraktar gnagaren som skadedjur. Ibland fångas ungar och de hölls sedan som sällskapsdjur. Hela beståndet är så stort att det inte påverkas märkbart. Dessutom lever arten i flera skyddszoner. IUCN listar Cricetomys ansorgei som livskraftig (LC).[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e] Dando, T. & Kennerley, R. 2019 Cricetomys ansorgei . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 oktober 2019.
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Cricetomys ansorgei
- ^ Bo Beolens; Michael Watkins; Michael Grayson (2009). The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. Sid. 14–15. ISBN 978-0-8018-9304-9. https://books.google.com/books?id=I-kSmWLc6vYC&pg=PA14.
- ^ [a b c] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Cricetomys ansorgei”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 196. ISBN 978-84-16728-04-6