Brun vaktel[2] (Synoicus ypsilophorus) är en fågel i familjen fasanfåglar inom ordningen hönsfåglar.[3]

Brunvaktel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteSynoicus
ArtBrunvaktel
S. ypsilophorus
Vetenskapligt namn
§ Synoicus ypsilophorus
AuktorBosc, 1792
Synonymer
Brun vaktel
Coturnix ypsilophora

Utseende och läte

redigera

Brunvakteln är en stor och kraftigt tecknad vaktel. På håll verkar den dock rätt enfärgad och brun. Lätet är en tvåtonig vissling.[4]

Utbredning och systematik

redigera

Brunvaktel delas in i tio underarter med följande utbredning:[3]

  • Synoicus ypsilophorus raalteniiSmå Sundaöarna (Flores, Timor och angränsande öar)
  • Synoicus ypsilophorus pallidior – Små Sundaöarna (Sumba och Sawu)
  • Synoicus ypsilophorus saturatior – lågland på norra Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus lamonti – mellersta delarna av det centrala höglandet på Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus dogwa – lågland på södra Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus plumbeus – lågland på östra Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus monticola – högt belägna gräsmarker på sydöstra Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus mafulu – södersluttningar i bergstrakter på sydöstra Nya Guinea
  • Synoicus ypsilophorus australis – fuktiga områden i Australien
  • Synoicus ypsilophorus ypsilophorusTasmanien

Underarten lamonti inkluderas ofta i mafulu.[5]

Släktestillhörighet

redigera

Brunvakteln fördes tidigare till Coturnix. DNA-studier visar dock att den står närmare asiatisk och afrikansk blåvaktel i Excalfactoria.[6] De tre förs numera därför ofta till ett eget släkte, Synoicus. Senare genetiska studier visar att även papuavakteln (Anurophasis monorthonyx) tillhör samma klad.[7]

Levnadssätt

redigera

Brunvakteln hittas vanligen i sumpiga marker med högt gräs. Där kan den ses kila över stigar i smågrupper eller explosivt flyga upp när man nästan trampar på den.[4]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Synoicus ypsilophorus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b] McGowan, P. J. K. and G. M. Kirwan (2020). Brown Quail (Synoicus ypsilophorus), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.broqua1.01
  5. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  6. ^ Seabrook-Davison M, L Huynen, DM Lambert & DH Brunton. 2009. Ancient DNA resolves identity and phylogeny of New Zealand’s extinct and living quail (Coturnix sp.). PLoS ONE 4(7): e6400.
  7. ^ Kimball RT, PA Hosner & EL Braun. 2021. A phylogenomic supermatrix of Galliformes (Landfowl) reveals biased branch lengths. Molecular Phylogenetics and Evolution. 158: 107091.

Externa länkar

redigera