Coruscant är en fiktiv planet i Star Wars, som fungerar som Galaktiska republikens, och senare Rymdimperiets, huvudstad. Nästan hela planeten, förutom de obeboeliga polerna, utgör nämligen en enda stor stad med över 1 biljon invånare. Både galaxens senat och jeditemplet ligger i staden, liksom platsen där Imperiet började att styra under republikens sista dagar. På planeten finns en tekniskt högutvecklad civilisation.[1]

Coruscant
En konstnärs tolkning av Coruscant.
Universum Star Wars
Antal solar 1
Antal månar 4
Befolkning 1 biljon
Genre rymdopera
Kronologi
Debuterade i Legenden om Star Wars: imperiets arvinge (1991)

På planeten finns det slumkvarter där bland annat den mystiske Darth Sidious har sitt gömställe när Greve Dooku flyr under Slaget vid Geonosis i Episod II. Tre år efter Slaget vid Geonosis utkämpas i Coruscants atmosfär en massiv rymdstrid när republikens flotta försöker hindra separatisternas armada från att fly med sin gisslan kansler Palpatine. Planeten har en större roll i Episod I, II och III än i de gamla filmerna Episod IV, V och VI, men Coruscant syns i Episod VI när rebellerna och andra planeter firar att Imperiet har förlorat.

På Coruscant jagade jedin Obi-Wan Kenobi och hans padawan Anakin Skywalker en prisjägare vid namn Zam Wesell efter ett mordförsök på Padmé Amidala. I slutet av klonkriget utkämpades ett slag här. Separatistöverbefälhavaren General Grievous kapade överkansler Palpatine. I slaget dödades miljontals stridsdroider, separatisternas ledare Greve Dooku, många jedier och otaliga klontrupper. Grievous lyckades fly med sin flotta.

Planeten förekommer även i TV-spelen.[2]

Källor redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Jan Melin (16 december 2015). ”Här är de riktiga Star Warsplaneterna” (på svenska). Ny teknik. https://www.nyteknik.se/popularteknik/har-ar-de-riktiga-star-warsplaneterna-6343025. Läst 27 november 2022. 
  2. ^ Jonas Thente (7 februari 2012). ”MMORPG "Star wars. The old republic"”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/spel/spelrecensioner/mmorpg-star-wars-the-old-republic/. Läst 4 december 2015.