Sandsik (Coregonus widegreni) är även känd som valaamsik, skärgårdssik (Hangö), (kust- eller havssik (Norrbotten) kulsik, (Vättern), gertbäckslöja (syftar på en lekplats i Storvindeln), siksellack, varras-sellack (Storavan), glansfisk, tjerifisk och getjokk.

Sandsik
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
ÖverklassBenfiskar
Osteichthyes
KlassStrålfeniga fiskar
Actinopterygii
OrdningLaxartade fiskar
Salmoniformes
FamiljLaxfiskar
Salmonidae
SläkteSikar
Coregonus
ArtSandsik
C. widegreni
Vetenskapligt namn
§ Coregonus widegreni
AuktorMalmgren, 1863
Hitta fler artiklar om djur med

Det är den vanligaste sikarten längs ostkusten i Sverige. Tidigare lekte den runt 20 oktober[när?]; nu leker den senare, i början av november beroende, på temperatur.

Allmänt förekommer arten i nästan hela Östersjön, i flera angränsande vattendrag och i tillhörande insjöar österut till Onegasjön. Den dyker vanligen till ett djup av 30 meter och i Ladogasjön når den ett djup av 150 meter.[1]

Honor lägger efter 4 till 6 år för första gången ägg. Sandsik kan leva 20 år. Den har kräftdjur av familjen Gammaridae, blötdjur, insekternas larver och andra ryggradslösa djur som föda.[1]

Inget är känt angående populationens storlek och möjliga hot. IUCN listar arten med kunskapsbrist (DD).[1]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] Freyhof, J. & Kottelat, M. 2008 Coregonus widegreni . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 2 maj 2022.