Colletes hyalinus[1][2] är en biart som beskrevs av Léon Abel Provancher 1888. Colletes hyalinus ingår i släktet sidenbin och familjen korttungebin.[3][4]

Colletes hyalinus
Colletes hyalinus oregonensis, hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljKorttungebin
Colletidae
SläkteSidenbin
Colletes
ArtColletes hyalinus
Vetenskapligt namn
§ Colletes hyalinus
AuktorProvancher, 1888
Colletes hyalinus oregonensis, hane
Colletes hyalinus oregonensis, hane
Hitta fler artiklar om djur med

Underarter redigera

Arten delas in i följande underarter:[3]

  • C. h. gaudialis
  • C. h. hyalinus
  • C. h. oregonensis

Beskrivning redigera

Hos honan är pälsen på huvud och mellankropp gulbrun på ovansidan, och övergår på sidorna till mera vitaktig.[5] Hanen har mer eller mindre vitaktig päls även upptill[6]. Honans antenner är mörkröda till mörkbruna, medan hanens är mera gråbruna till bruna. Vingarna är genomskinliga, ibland med en violett ton, och med brunaktiga ribbor. Mellankroppens framhörn är förlängda till korta taggar hos honan.[5] Bakkroppen är svart med smala, vita hårband längs bakkanterna på tergiterna (ovansidans segment)[5][7]. Arten påminner om släktingen Colletes phaceliae, men är generellt svartare[7]. Honan har en kroppslängd mellan 9 och 10 mm, hanen omkring 8 mm.[5]

Ekologi redigera

Arten förekommer framför allt i det boreala bältet, och flyger ganska sent, mellan slutet av juni till september. Den är polylektisk och besöker ett flertal blommande växter som flockblommiga växter (sårläkor), korgblommiga växter (astersläktet, binkasläktet, grindelior, rosettfibblor, molkesläktet (åkermolke), röllikesläktet, tistlar och gullrissläktet), kaprifolväxter (snöbärssläktet), ärtväxter (Psorothamnus och sötväpplingssläktet), näveväxter (nävor), rosväxter (tokar), tamariskväxter (tamarisksläktet), dunörtsväxter (dunörtssläktet), gentianaväxter (Frasera), ljungväxter (kalmiasläktet) samt sumakväxter (sumaksläktet).[6] Som alla sidenbin gräver honorna sina larvbon i marken[5].

Utbredning redigera

Utbredningsområdet omfattar norra Nordamerika från Yukon till Nova Scotia i Kanada, och i USA främst den västra delen från kanadensiska gränsen till South Dakota, Colorado och New Mexico. I öster förekommer den endast i Maine och Michigan.[6]

Källor redigera

  1. ^ (2008) , manuscript, World Bee Checklist Project - update 2008-09
  2. ^ (2004) , manuscript, Checklist of the Colletinae of the world
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (red.) (2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000 & ITIS Catalogue of Life, 2014 Annual Checklist. Digital resource at www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/search/all/key/colletes+hyalinus/match/1. Läst 31 oktober 2014. 
  4. ^ ITIS Bees: World Bee Checklist. Ruggiero M. (project leader), Ascher J. et al., 2009-09-28
  5. ^ [a b c d e] ”Bees of the Eastern United States, I – Family Colletidae” (på engelska) (PDF, 5,32 MB). NC State University Insect Museum. 1960. sid. 17–18. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809213658/https://projects.ncsu.edu/cals/entomology/museum/downloads/Colletidae.pdf. Läst 4 juni 2017. 
  6. ^ [a b c] Colletes hyalinus Provancher 1888”. Discover Life. http://www.discoverlife.org/20/q?search=Colletes+hyalinus. Läst 31 oktober 2014. 
  7. ^ [a b] O. A. Stevens (1950). ”Native Bees” (på engelska) (PDF, 4,43 MB). North Dakota Agricultural Experiment Station Bimonthly Bulletin 13 (2): sid. 76. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129235340/http://library.ndsu.edu/tools/dspace/load/?file=%2Frepository%2Fbitstream%2Fhandle%2F10365%2F23664%2Fndfr_19501101_v13_iss02_072.pdf%3Fsequence%3D1. Läst 26 oktober 2014.  Arkiverad 29 november 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera