Öppna huvudmenyn

Clethrionomys centralis[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Miller 1906. Clethrionomys centralis ingår i släktet skogssorkar, och familjen hamsterartade gnagare.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Clethrionomys centralis
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljHamsterartade gnagare
Cricetidae
UnderfamiljSorkar
Arvicolinae
SläkteSkogssorkar
Clethrionomys
ArtClethrionomys centralis
Vetenskapligt namn
§ Clethrionomys centralis
AuktorMiller, 1906
Synonymer
Myodes centralis
Clethrionomys frater[2]
Hitta fler artiklar om djur med

Arten blir 8,5 till 11,2 cm lång (huvud och bål) och har en 3,5 till 5,9 cm lång svans. Bakfötterna är cirka 1,8 cm långa och öronen är ungefär 1,4 cm stora. Den mörkbruna pälsen på ovansidan med lite inslag av röd blir mot huvudet ljusare och mer grå mot stjärten. Undersidan är täckt av ljusbrun till ljusgrå päls. Även svansen är uppdelad i en mörkbrun ovansida och en vit undersida. Alla andra släktmedlemmar i samma region är mer rödaktiga.[6] Ungar har allmänt en mörkare pälsfärg som byts ut när individen når en vikt av cirka 17 g. Vuxna exemplar är 24 till 33,5 g tunga.[7]

Denna gnagare förekommer i Kirgizistan och norra Kina i bergstrakterna Altaj och Tianshan. Arten vistas i regioner som ligger 1300 till 2900 meter över havet. Habitatet utgörs av barrskogar med buskar eller gräs som undervegetation.[1]

Individerna äter gröna växtdelar, bär och bark. Ibland stjäler de frukter från människans förråd. De vilar under stenar, under rötter eller på vintern under snötäcket. Fortplantningstiden är beroende på utbredning. Den sträcker sig i höga regioner från april till augusti. I lägre trakter sker fortplantningen mellan mars och september/oktober. Honor föder 2 till 9 ungar per kull.[1]

Ibland gräver arten underjordiska bon där boets kammare ligger 25 till 30 cm under markytan samt 30 till 35 cm från ingången.[7]

KällorRedigera

  1. ^ [a b c] Tsytsulina, K. 2008 Myodes/Clethrionomys centralis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 9 maj 2015.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myodes/Clethrionomys centralis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (8 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/clethrionomys+centralis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ Andrew T. Smith et al. (2010). Myodes centralis. A Guide to the Mammals of China. Princeton NY: Princeton University Press. sid. 234. ISBN 978-0-691-09984-2 
  7. ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2017). ”Myodes centralis”. Handbook of the Mammals of the World. "7 - Rodents II". Barcelona: Lynx Edition. sid. 303. ISBN 978-84-16728-04-6