Claes Eric Philip Frans Joseph Leo Lagergren, född 20 oktober 1853 på Hammars gård i Askers socken, död 13 februari 1930, Palazzo Brancaccio i Rom, var en svensk påvlig markis, påvlig kabinettskammarherre och godsägare.

Claes Lagergren
Claes Lagergren (1853-1930).jpg
Född1853[1]
Askers församlingSverige[1]
Död13 februari 1930[1] (76 år)
Rom[1]
SysselsättningKonstsamlare
BarnClaes Leo Lagergren (f. 1892)
UtmärkelserGregoriusorden
Heraldiskt vapen
Lagergren.jpg
Redigera Wikidata

Liv och verkRedigera

 
Lagergrens initialer på Tyresö slott.

Claes Lagergren var son till bruksinspektoren Gustaf Lagergren. På fädernet härstammade han från en östgötsk klockarsläkt och växte upp på gods i Närke. Han genomgick Schartaus handelsinstitut och begav sig 1875 till Frankrike, där han började som kontorist vid en sidenfirma i Paris. 1876 blev han svensk korrespondent för vinfirman Guillaume i Bordeaux. Samtidigt företog han resor till Italien och Spanien. Lagergren var mycket intresserad av teater och furstlig genealogi, skaffade sig umgänge inom högadliga katolska kretsar och lyckades få audiens hos påven Pius IX. 1 mars 1880 konverterade han till katolicismen. 1884 gjorde påven Leo XIII honom till tjänstgörande kabinettskammarherre.[2] Han tjänstgjorde senare även under påvarna Pius X, Benedikt XV och Pius XI.

1889 tilldelade påven Leo XIII Lagergren värdigheten och titeln markis (markgreve) i ärftlig utvidgad primogenitur (far och äldste sonen har värdigheten och titeln). De yngre sönerna Johan och Carl erhöll genom ett påvligt brev 3 juni 1904 grevlig värdighet i begränsad primogenitur. Eftersom adelstiteln markis aldrig har utdelats av svenska kungar torde Lagergren vara den ende svensk som har adlats med denna titel.

Han rörde sig i kretsarna kring Oscar II. 1892 köpte han godset Tyresö, som nästan omfattade hela den nuvarande kommunens yta. Tyresö slott blev familjens privatbostad. De anlitade arkitekten Isak Gustaf Clason för att bygga om slottet med en nyskapad 1600-talsprägel i nationalromantisk anda. Delar av godset blev området Brevik med sommarvillor för välbärgade stockholmare. Efter Lagergrens död 1930 och i enlighet med hans testamente donerades slottet med omgivningar till Nordiska museet medan övriga delar styckades av och bebyggdes. Donationen övergick slutligen till museet 1932.

PrivatlivRedigera

 
Caroline och Claes Lagergren med de två yngre sönerna Carl och Johan på Tyresö slotts trappa, 1914.

Claes Lagergren gifte sig med Caroline Alice Maria Beatrice Claudia Russell (1854–1919[3]) den 6 maj 1891 i Rom. Paret fick tre söner: Claes Leo Lagergren (1892–1961), markis, påvlig kabinettskammarherre, Johan Lagergren (1898–1975), greve, påvlig kabinettskammarherre, och Carl Lagergren (1899–1931), greve, löjtnant.

DekorationerRedigera

Bland de dekorationer som Claes Lagergren erhöll kan nämnas:

Se ävenRedigera

BibliografiRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Claes E F Lagergren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10887, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Lagergren, Claes i Svenska män och kvinnor (1948)
  3. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Vidare läsningRedigera