Ciutat Vella

Barcelonas historiska centrum

Ciutat Vella, katalanska 'Gamla staden', är Barcelonas historiska centrum och det första av stadens tio administrativa distrikt. Den indelas i fyra olika stadsdelar, varav Barri Gòtic och El Raval omger turiststråket La Rambla på var sin sida.

Ciutat Vella
Stadsdel
Land Spanien
Stad (tätort) Barcelona
Delområden
Koordinater 41°22′51″N 2°10′23″Ö / 41.38083°N 2.17306°Ö / 41.38083; 2.17306
Högsta punkt Mont Tàber
 - höjdläge 16 m ö.h.
Area 4,49 km²[1]
Folkmängd 113 154 (2014)[1]
Befolkningstäthet 25 201 invånare/km²
Geonames 6544106
Ciutat Vella med de fyra stadsdelarna.

Indelning och historik

redigera

Gamla staden i Barcelona är indelad i de fyra stadsdelarna Barri Gòtic, El Raval, Sant Pere, Santa Caterina i la Ribera och la Barceloneta.[1] Dessa motsvarar Barcelonas utsträckning före den stora expansionen 1863, då den nya stadsdelen Eixample började bebyggas.

Stadsdelen avgränsas av ett flertal ringvägar vilka ersatte stadsmurarna när dessa revs under 1850 och 1860-talet. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av äldre hus uppförda under 1700 och 1800-talet varav många är resultatet av påbyggnationer av äldre bebyggelse från främst 1300 och 1400-talet.

I gamla staden återfinns flera av Barcelonas äldsta byggnader, till exempel Katedralen, Bankettsalen, Börsen, det gamla sjukhuset, skeppsvarvet, stadshuset och regeringspalatset.

Genom gamla staden sträcker sig två av Barcelonas mest kända gator. Den ena är boulevarden La Rambla – ett av stadens främsta promenadspråk – medan den andra är via Laietana som förbinder hamnen med Eixample.

Delområden

redigera
Stadsdel invånare Yta Befolkningstäthet
el Barri Gòtic 21 045 0,84 km² 24 997 inv/km²
el Raval 49 315 1,10 km² 44 897 inv/km²
Sant Pere, Santa Caterina i la Ribera 23 136 1,11 km² 20 763 inv/km²
la Barceloneta 16 351 1,31 km² 12 445 inv/km²

Barcelonas medeltida stadskärna

redigera

Barcelonas medeltida stadskärna motsvaras av kvarteret el Barri Gótic som är resultatet av en sammanslagning av de mindre kvarteren la Catedral, el Call, Sant Felip Neri, Sant Just, el Palau, el Pi, Santa Anna och la Mercè vilka var för sig motsvarar en församling. Även kvarteren Sant Pere, Santa Caterina och la Ribera hör till den medeltida staden som tillkom under högmedeltiden och senmedeltiden. Av Barcelonas medeltida stad finns inte mycket kvar bortsett från ett tiotal byggnader som överlevt, dock har vägnätet bevarats i det närmaste intakt trots storslagna planer under 1800-talet när det planerades för ett flertal stora avenyer varav bara via Laietana samt den mer blygsamma calle Ferran realiserades. I samband med att staden växte till en köpmans och handelsstad under 1100 och 1200-talet tillkom gatunamnen som indikerar vilken sorts verksamhet som bedrevs vid varje gata, exempelvis svärdsmedsgatan Carrer de l'Espaseria.

Video (med tal på engelska) över Ciutat Vella.

Gator och torg i Gamla staden

redigera
  • La Rambla, det huvudsakliga promenadspråket genom gamla staden som kommunicerar Plaça Catalunya med hamnen är en bred boulevard anlagd ovanpå flodfåran Cagalell som allt sedan stadens tillkomst fungerat som avlopp.
  • Plaça Reial, det kungliga torget beläget bredvid la Rambla tillkom efter att Kapucinordens konvent bränts ner 1835, fortfarande lever dock namnet kvar i form av rambla dels Caputxins som anlades innan klostret försvann.
  • Carrer de la Portaferrissa, katalanska 'järnportsgatan' är en gata som kommunicerar La Rambla med Katedralen. Gatan är uppkallad efter en kraftig stadsport som byggdes på 1200-talet och var under medeltiden kantad av högreståndshus.
  • Via Laietana sträcker sig från Plaça Urquinaona i Eixample genom gamla staden fram till Plaça d'Antonio López vid hamnen. Den anlades åren 1908-1913 och var den enda som realiserades av flera stora gator som skulle dras genom gamla staden. För att kunna anlägga gatan var man tvungna att riva 2199 byggnader varav flera medeltida palats och gilleshus, något som var mycket kontroversiellt. I deras plats uppfördes kontorsbyggnader och bankpalats.

Referenser

redigera

Externa länkar

redigera