Långnäbbad solfågel[2] (Cinnyris lotenius) är en fågel i familjen solfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i södra Indien och Sri Lanka.
| Långnäbbad solfågel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
.jpg) Hane | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Solfåglar Nectariniidae |
| Släkte | Cinnyris |
| Art | Långnäbbad solfågel C. lotenius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cinnyris lotenius | |
| Auktor | (Linnaeus, 1766) |
| Synonymer | |
|
Nectarinia lotenia Arachnechthra lotenia | |
.jpg) Hona | |
Utseende och läte redigera
Långnäbbad solfågel är en 13 cm lång medlem av familjen med en karakteristisk lång och kraftigt böjd näbb. Hanen är mycket mörkt purpurglänsande ovan med sotbrun buk och gula tofsar vid skuldrorna. Honan är olivgrön ovan utan den mörka ögonmasken och ögonbrynsstrecket hos liknande hona purpursolfågel. Lätet är ett hårt "chit chit" som saknar purpursolfågelns elektriska ton.[4]
Utbredning och systematik redigera
Långnäbbad solfågel delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]
- Cinnyris lotenius hindustanicus – södra Indiska halvön (norrut till Mumbai och Andhra Pradesh)
- Cinnyris lotenius lotenius – Sri Lanka
Levnadssätt redigera
Långnäbbad solfågel är lokalt vanlig i både skog och jordbruksbygd.[5] Den hittas också i stadsnära trädgårdar och är i vissa områden, som i Chennai, den vanligaste solfågeln.[6] Liksom andra solfåglar lever den av nektar, men ryttlar till skillnad från purpursolfågeln likt en kolibri vid blommor.[7] Den intar även små insekter och spindlar.
Häckning redigera
Långnäbbad solfågel häckar mellan november och mars i Indien, i Sri Lanka mellan februari och maj.[8] Honan bygger boet, ibland med hjälp av hanen,[9] bestående av bland annat spindelväv och bark som hängs i ett träd,[10][11] ofta i bon av sociala spindlar (Eresidae).[12][13] Däri lägger honan två ägg och ruvar dem ensam, i cirka 15 dagar. Båda könen hjälps dock åt med att mata ungarna.[11]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig.[14]
Namn redigera
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Johan Gideon Loten (även känd som Joan eller John Gidlon Loten, 1710-1789), naturforskare och holländsk guvernör på Ceylon 1752-1757.[15]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Cinnyris lotenius Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ Rasmussen PC & JC Anderton (2005). Birds of South Asia: The Ripley Guide. Volume 2. Smithsonian Institution & Lynx Edicions. sid. 205
- ^ Dewar, Douglas (1913). Glimpses of India birds. John Lane, London. sid. 218. https://archive.org/stream/glimpsesofindian00dewarich#page/218/mode/2up
- ^ Reuben, Rachel (1986). ”Feeding behaviour of Sunbirds, Nectarinia zeylonica and N. lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 83 (2): sid. 446–447. https://www.biodiversitylibrary.org/page/48761454.
- ^ Aitken, E. H. (1887). ”Nest and eggs of Cinnyris lotenia”. J. Bombay Nat. Hist. Soc. 2 (1): sid. 52. https://www.biodiversitylibrary.org/page/15883886.
- ^ Ali S & S D Ripley (1999). Handbook of the birds of India and Pakistan. "10" (2). Oxford University Press. sid. 28–31. ISBN 0-19-562063-1
- ^ Baker, H.R.; Inglis, Charles M. (1930). The Birds of Southern India. Government Press, Madras. sid. 125–126. https://archive.org/stream/TheBirdsOfSouthernIndia/BakerInglis#page/n187/mode/2up
- ^ [a b] Ali, Salim (1996). The Book of Indian Birds. Edition 12.. BNHS & Oxford University Press. sid. 298
- ^ Wait, W.E.. ”Passerine birds of Ceylon”. Spolia Zeylanica: sid. 22–194. https://archive.org/stream/passerinebirdsof00wait#page/184/mode/2up.
- ^ Dewar, Douglas (1912). Jungle Folk: Indian natural history. John Lane, London. sid. 175. https://archive.org/stream/junglefolkindian00dewa#page/174/mode/2up
- ^ Cheke, R. A.; Mann, C. F.; Allen, R. 2001. Sunbirds: a guide to the sunbirds, flowerpeckers, spiderhunters and sugarbirds of the world. Christopher Helm, London.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör långnäbbad solfågel.
Wikispecies har information om Cinnyris lotenius.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
