Mirza är ett släkte muslemurer med två eller tre arter som precis som alla andra arter av lemurer bara förekommer på Madagaskar.

Mirza
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPrimater
Primates
UnderordningStrepsirrhini
FamiljMuslemurer
Cheirogaleidae
SläkteMirza
Gray, 1870
Typart
Cheirogaleus coquereli
A. Grandidier, 1867
Arter

Mirza coquereli
Mirza zaza

se även text
Hitta fler artiklar om djur med

Systematik redigera

Tidigare kategoriserades taxonet som ett undersläkte av musmakierna (Microcebus) men fick släktstatus på 1990-talet. Taxonet bedömdes länge bestå av bara en art.[1] 2005 visade ett tyskt forskarlag att en population i nordvästra Madagaskar på grund av morfologiska, genetiska och ekologiska skillnader borde bedömas som en god art. Denna art fick det vetenskapliga namnet Mirza zaza.[2] 2010 tillkännagavs även fyndet av ett distinkt taxon med röda markeringar på pälsen, i Berevo-Ranoberegionen, som kan utgöra en tredje, än så länge obeskriven art.[3]

Beskrivna arter inom släktet:[1][2]

  • Mirza zaza - lever i nordvästra Madagaskar
  • Mirza coquereli - är större än M. zaza och förekommer i de västra delarna av Madagaskar

Kännetecken redigera

Dessa lemurer når en kroppslängd mellan 23 och 27 centimeter och därtill kommer en 26 till 32 centimeter lång svans. Vikten varierar mellan 265 och 335 gram. Pälsen är på ovansidan gråbrun med röda eller olivgröna nyanser och på undersidan ljusgrå till gulgrå. Den yviga svanen har en mörkare spets. Det avrundade huvudet kännetecknas av stora ögon och öron som saknar hår.[4] Mirza coquereli är lite större och tyngre än Mirza zaza, men den senare har större testiklar.

Utbredning och habitat redigera

Liksom alla lemurer förekommer släktet bara på Madagaskar. Habitatet utgörs av jämförelsevis torra skogar i öns västra del, ofta lever de nära vattendrag eller nära insjöar.[4]

Ekologi redigera

Dessa primater är aktiva på natten, de vilar på dagen i självbyggda bon av blad och kvistar. När de letar efter föda går de vanligen på fyra extremiteter, ibland vistas de på marken. Individer av Mirza coquereli sover ensamma och Mirza zaza sover i grupper av upp till åtta djur. För Mirza coquereli är det känt att den har revir av cirka 4 hektar storlek som markeras med sekret från körtlar och troligen även med läten. I motsats till släktet musmakier håller de ingen vinterdvala men de faller ofta i dvala (torpor).

Föda redigera

Arterna är allätare och livnär sig av frukter, blommor, knopp, trädens vätskor, insekter och andra smådjur. Under den torra årstiden äter de upp till 60% insekter och insekternas söta avsöndringar.[4]

Fortplantning redigera

Fortplantningssättet är inte enhetligt. Parningstiden för Mirza zaza infaller tidig (ibland redan i juli eller augusti) och honorna kan para sig med flera hanar. Honor av Mirza coquereli är bara några dagar i november parningsberedda och hanarna strider troligen för rätten att para sig.

Dräktigheten varar i cirka 90 dagar och sedan föds en eller två ungar. Ungdjuren dias ungefär fyra månader[4] och efter minst 10 månader är ungarna könsmogna.

Hot redigera

Arterna hotas främst av avverkningen av regnskogen samt av svedjebruk. Mirza coquereli klassas av IUCN som missgynnad och Mirza zaza listas med kunskapsbrist.[2]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 30 augusti 2009.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Mirza (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  2. ^ [a b c] Hoffmann, M. (2008). Mirza zaza. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.1. <www.iucnredlist.org>. Läst 31 mars 2010.
  3. ^ Neuling in der Lemuren-Familie n-tv.de, 30 mars 2010 (tyska)
  4. ^ [a b c d] Nowak, R. M. (1999) sid.507, Mirza.

Tryckta källor redigera

  • Thomas Geissmann: Vergleichende Primatologie. Springer-Verlag 2003, ISBN 3-540-43645-6
  • Nowak, Ronald M. (1999). Walker's Mammals of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. Libris 5677490. ISBN 0-8018-5789-9 
  • Nick Garbutt: Mammals of Madagascar. A Complete Guide. Yale University Press, New Haven & London 2007, ISBN 978-0-300-12550-4
  • R. Mittermeier, J. Ganzhorn, W. Konstant, K. Glander, I. Tattersall, C. Groves, A. Rylands, A. Hapke, J. Ratsimbazafy, M. Mayor, E. Louis jr., Y. Rumpler, C. Schwitzer und R. Rasoloarison: Lemur Diversity in Madagascar. In: International Journal of Primatology 29 (2008), S. 1607–1656.