Chełmno (förintelseläger)
Förintelselägret Chełmno (tyska Vernichtungslager Kulmhof) var ett av Nazitysklands förintelseläger, beläget cirka 70 km nordväst om Łódź i Reichsgau Wartheland.
| Chełmno | |
.JPG) | |
| Plats | Chełmno nad Nerem, Reichsgau Wartheland |
|---|---|
| I bruk | 8 december 1941 – 11 april 1943 23 juni 1944 – 18 januari 1945 |
| Kommendant | Herbert Lange (1941–1942) Hans Bothmann (1942–1945) |
| Gaskammare | Tre gasvagnar |
| Antal döda | 152 000–200 000 |
| Befriat av | Röda armén den 20 januari 1945 |
Lägerhistoria redigera
Chełmno var som förintelseläger verksamt från december 1941 till mars 1943, men verksamheten återupptogs från juni 1944 till januari 1945. Det uppskattas att minst 152 000[1] människor mördades i Chełmno, de flesta judar. Även polacker, tjecker och ryska krigsfångar mördades här. I Chełmno användes bland annat gasvagnar, där kolmonoxid leddes in i lastutrymmet, i vilket offren befann sig.
De tyska myndigheterna återupptog i juni 1944 deportationerna till Chełmno. Arthur Greiser, Gauleiter i Warthegau, hade övertalat Heinrich Himmler att judarna i Łódź getto skulle förintas. Himmler hade länge förordat att gettot skulle omvandlas till ett kombinerat arbetsläger och koncentrationsläger men han böjde sig för Greisers protester.[2] Mellan den 13 juni och den 14 juli 1944 deporterades omkring 7 000 judiska män, kvinnor och barn till Chełmno, där de antingen mördades i en gasvagn eller arkebuserades.[3] Övriga judar i gettot gasades ihjäl i Auschwitz-Birkenau.
I september 1944 inleddes Aktion 1005 i Chełmno. Judiska lägerfångar straffkommenderades till Chełmno för att där gräva upp de förruttnade liken ur massgravarna och därefter kremera dessa.[4] Lägerpersonalen lämnade Chełmno den 18 januari 1945; två dagar senare anlände Röda armén.
I dag finns på platsen ett litet museum. Vid massgravarna finns ett minnesmärke.
Personal i urval redigera
- Herbert Lange – kommendant 1941–1942
- Hans Bothmann – kommendant 1942–1945
- Ernst Burmeister – chef för polisvakten
- Walter Burmeister – chaufför åt Lange och Bothmann
- Erwin Bürstinger – fordonsansvarig
- Hermann Gielow – gasvagnsoperatör
- Alois Häfele – chef för de judiska arbetarna
- Oskar Hering – gasvagnsoperatör, stupad i strid vid Vratanica den 4 oktober 1944
- Rudolf Kramp – administration
- Gustav Laabs – gasvagnsoperatör
- Willi Lenz – övervakare för skogslägret (Waldlager), dödad av judiska fångar den 18 januari 1945
- Kurt Möbius – vakt
- Walter Piller – ställföreträdande kommendant 1944–1945
- Albert Plate – ställföreträdande kommendant 1941–1943, stupad i strid vid Vratanica den 4 oktober 1944
Se även redigera
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ I Neue Studien zu nationalsozialistischen Massentötungen durch Giftgas anges antalet 152 477, se Klein, Peter (2011), ”Massentötungen durch Giftgas im Vernichtungslager Chelmno”, i Morsch, Günter; Perz, Bertrand, Neue Studien zu nationalsozialistischen Massentötungen durch Giftgas. Historische Bedeutung, technische Entwicklung, revisionistische Leugnung, Berlin: Metropol-Verlag, s. 183, ISBN 978-3-940938-99-2
- ^ Friedländer 2011, s. 623.
- ^ Friedländer 2011, s. 668.
- ^ Montague 2012, s. 91.
Tryckta källor redigera
- Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 307. ISBN 978-91-88858-32-0
- Friedländer, Saul (2011). Tredje riket och judarna: del 2, Utrotningens år, 1939–1945. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11722-8
- Montague, Patrick (2012). Chełmno and the Holocaust: A History of Hitler's First Death Camp. London: I.B. Tauris. ISBN 978-0-8078-3527-2
- ...om detta må ni berätta.... Stockholm: Levande Historia. 2010. sid. 73
Externa länkar redigera