Charles de Harlez
Charles-Joseph de Harlez de Deulin, född den 21 augusti 1832 i Liège, död den 14 juli 1899 i Louvain, var en belgisk jesuit, iranist, zendolog och sinolog.
| Charles de Harlez | |
 | |
| Född | 21 augusti 1832[1][2][3] Liège |
|---|---|
| Död | 14 juli 1899[1][2][3] (66 år) Leuven |
| Medborgare i | Belgien |
| Sysselsättning | Sinolog, tibetolog |
| Redigera Wikidata | |
År 1871 blev Harlez professor i orientaliska språk vid universitetet i Louvain, vars rektor han även var. Han var också påvlig huspredikant, ledamot av akademien i Belgien, och blev grundläggaren av den religionsvetenskapliga riktning inom den belgiska katolicismen, som hade sitt huvudorgan i Le muséon.
Bland hans talrika lärda verk kan nämnas hans översättningar av Avesta (1875 ff., 2:a upplagan 1881), Manuel de la langue de l'Avesta (1879; 2:a upplagan 1880), Ta Tsing tsili: La religion et les cérémonies impériales de la Chine moderne (1894) och en översättning av Yijing (1897).
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kungliga belgiska vetenskapsakademin (red.), Biographie nationale de Belgique, no value, Charles de Harlez, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Babelio, Charles De Harlez.[källa från Wikidata]
Övriga referenser redigera
- Harlez, Charles de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)