Charles Alfred Cripps, 1:e baron Parmoor, född 3 oktober 1852 i West Ilsley, Berkshire, död 30 juni 1941, var en engelsk jurist och politiker.

Charles Cripps, 1:e baron Parmoor
Född3 oktober 1852[1][2]
Död30 juni 1941[1][2] (88 år)
Henley-on-Thames, Storbritannien
Medborgare iStorbritannien och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidNew College, Oxford
Winchester College
SysselsättningPolitiker[3], barrister
Befattning
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 26:e parlament
Storbritanniens 26:e parlament, Stroud (1895–1900)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 27:e parlament
Storbritanniens 27:e parlament, Stretford (1901–1906)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 29:e parlament
Storbritanniens 29:e parlament, Wycombe (1910–1910)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 30:e parlament
Storbritanniens 30:e parlament, Wycombe (1910–1914)[5]
Ledamot av Brittiska överhuset (1914–1941)
Överhusets ledare (1929–1931)
Politiskt parti
Konservativa partiet
Labour
MakaTheresa Cripps
(g. 1881–)[6][7]
Marian Cripps, baronessa Parmoor
(g. 1919–)[6][7]
BarnAlfred Henry Seddon Cripps, 2:a baron Parmoor (f. 1882)[8][6]
Ruth Julia Cripps (f. 1884)[8][6]
Frederick Heyworth Cripps, 3:e baron Parmoor (f. 1885)[8][6]
Maj. Hon. Leonard Harrison Cripps (f. 1887)[8]
Stafford Cripps (f. 1889)[8][6]
FöräldrarHenry William Cripps[8][6]
Julia Lawrence[8][6]
Utmärkelser
Knight Commander av Victoriaorden
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Cripps blev advokat 1877 samt var ledamot av underhuset 1895-1900, 1901-06 och 1910-14, då han tillhörde det konservativa partiet. År 1908 erhöll han knightvärdighet (Sir Alfred Cripps). Han var varmt religiös och strängt högkyrklig och utsågs till kansler och vicar-general för kyrkoprovinsen York 1900 och var vicar-general för kyrkoprovinsen Canterbury 1902-24. Han blev ledamot av överdomstolen Judicial Committee of the Privy Council 1914 och i samband därmed upphöjd till peer (Baron Parmoor).

Parmoors starka pacifism och livliga intresse för sociala frågor förde honom under första världskriget med tiden allt närmare Labourpartiet, och han var (januari-november 1924) medlem av Ramsay MacDonalds ministär som lordpresident, och senare även i densammes andra ministär 1929-31.[9] Han var samma år även brittiskt ombud i Nationernas förbunds råd och delegerad vid förbundsförsamlingens möte i Genève. Han deltog aktivt i de ekumeniska strävandena och höll i september 1921 vid 11:e allmänna kyrkliga mötet i Stockholm föredrag om kyrkans plikter i den dåvarande ekonomiska krisen. Han deltog i den internationella kongress Rädda Barnen samtidigt höll i Stockholm och redogjorde i ett föredrag för den internationella hjälporganisation, "Fight-the-Famine Council for Economic Reconstruction", för vilken han var ordförande. Han deltog även i det Stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925.[9]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Charles Alfred Cripps, 1st Baron Parmoor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Charles Alfred Cripps, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  5. ^ The London Gazette, 28794, 20 januari 1914, s. 495, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e f g h] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1937

Externa länkar redigera