Glasögontejst[2] (Cepphus carbo) är en östasiatisk fågel i familjen alkor inom ordningen vadarfåglar.[3]
| Glasögontejst Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Alkor Alcidae |
| Släkte | Cepphus |
| Art | Glasögontejst C. carbo |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cepphus carbo | |
| Auktor | Pallas, 1811 |
Kännetecken redigera
Utseende redigera
Glasögontejsten liknar sina nära släktingar beringtejsten och tobisgrisslan och har liksom dem en lång och tunn, svart näbb samt lysande röda fötter. Den är dock med en kroppslängd på 38 cm större, överlag sotfärgat svartbrun, förutom vitt runt ögat och i en kil bakom samt runt näbbasen. I flykten är vingarna helsvarta, liksom den korta stjärten, varunder fötterna sticker ut.[4]
Utanför häckningstid är ovansidan svartbrun, undersidan vit. Ansiktet är svartaktigt, gradvis övergående i den vita strupen. Det vita runt ögat är reducerat och huvudsidan är sotgrå, inte svart som pannan och hjässan.[4]
Läten redigera
Glasögontejsten är en ljudlig art som nära kolonierna avger ljusa och rätt darrande visslingar: "pii pii".[4]
Utbredning och systematik redigera
Glasögontejsten häckar utmed kuster och kring öar i östra Asien från Kamtjatka och Ochotska havet söderut till nordöstra Korea, Kurilerna och norra Japan (Hokkaido, norra Honshu).[5] Vintertid är den havslevande och ses nära häckningskolonierna samt något söderut.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt redigera
Glasögontejsten är uteslutande havslevande och förekommer utmed klippiga kuster. Den häckar i stenhögar precis ovanför vattenlinjen. Vintertid ses den i isfria områden, ibland i större vikar och hamnar.[5]
Häckning redigera
Jämfört med andra alkor är dess häckningsbiologi relativt okänd. Den häckar antingen i ensataka par, i grupper om tio till 20 par eller mer sällsynt i kolonier med 200-300 par. De flesta anländer förmodligen till häckningskolonin i april-maj och äggläggning inleds troligen i mitten av maj. Ungarna matas huvudsakligen med fisk.[4][5]
Status och hot redigera
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, till följd av dels födobrist, dels predation från invasiva arter. Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 140.000-148.000 individer.[6]
Referenser redigera
- ^ [a b c] Birdlife International 2012 Cepphus carbo Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ [a b c d] Brazil, Mark (2018). Birds of Japan. Helm Field Guides. ISBN 978-1472913869
- ^ [a b c d] Nettleship, D.N., Boesman, P. & Garcia, E.F.J. (2019). Spectacled Guillemot (Cepphus carbo). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54065 1 january 2019).
- ^ del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör glasögontejst.
Wikispecies har information om Cepphus carbo.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
