Celeron är ett namn för olika lågbudgetmodeller av Intels mikroprocessorer till ett mycket lågt pris och lägre tillverkningskostnader. Intel introducerade Celeron i april 1998 och Celeron är aktiv än idag.

Celeron
KL Intel Celeron Mendocino S370.jpg
Undersidan av en mendocino-core socket 370 Celeron, 333 MHz.
Grundinformation
TillverkningsårFrån april 1998 till idag
TillverkareIntel
Teknisk information
Max. CPU-klockfrekvens266 MHz till 3.6 GHz
FSB-hastighet66 MHz till 1333 MT/s
Min. feature size250 nm till 22 nm
InstruktionsuppsättningIA-32, x86-64
MikroarkitekturP6, NetBurst, Core, Nehalem, Sandy Bridge, Ivy Bridge, Haswell
SocketSlot 1
Socket 370
Socket 478
LGA 775
Socket M
Socket P
KärnnamnCovington
Mendocino
Coppermine-128
Tualatin-256
Willamette-128
Northwood-128
Prescott-256
Cedar Mill-512
Banias
Dothan
Yonah
Merom
Conroe
Allendale
Penryn
Wolfdale
Clarkdale
Arrandale
Jasper Forest
Sandy Bridge
Ivy Bridge
Haswell

Namnet har använts för olika generationer av Pentium-processorer, med till exempel mindre cacheminne eller lägre frekvens på databussen. Det har även lanserats dubbelkärniga Celeron-processorer baserade på Core 2. En parallell finns i benämningen Xeon som används för serverprocessorer, och även de är varianter av olika generationer processorer från Intel.

Celeron-kärnorRedigera

CovingtonRedigera

Covington är den första ur familjen Celeronprocessorer. De körde hastigheterna 267 MHz (april 1998)och 300 MHz (juni 1998) på 66 mhz bussfrekvens.

MendocinoRedigera

Andra Celeronkärnan år 1999 på frekvenserna 300 till 533 Mhz. De använde Slot 1 som sin föregångare Covington. Men till skillnad från Covington så använde Mendocino även Socket 370.

Coppermine-128Redigera

Introducerad den 29 mars 2000. Coppermine-128 slopade slot 1 och använde enbart socket 370.

I januari 2001 höjdes bussfrekvensen till 100 MHz.

Klockningshastighet 1,10 Ghz satte punkt för Coppermine-128 den 31 augusti 2001[1]

Tualatin-256Redigera

Den fjärde kärnan. Introducerad mars 2000 men till skillnad från Coppermine-128 så hade Tualatin-256 högre cacheminne på 256 KB.

Dessutom klockades den upp till 1,5 Ghz under våren 2002.

Willamette-128Redigera

Introducerad våren 2002. Willamette-128 slopade socket 370 och använde istället nya Socket 478. Den hade en mycket högre bussfrekvens på 400 mhz och cacheminne 128 kb. Högsta klockningshastighet blev 2.0 Ghz.

Northwood-128Redigera

Northwood-128 har flera likheter med föregångaren Willamette-128. De har samma bussfrekvens och lika mycket cacheminne.

Men till skillnad från Willamette-128 så hade Northwood-128 en högre klockningshastighet som uppgick till 2,80 Ghz i november 2003.

Celeron DRedigera

Introducerad den 24 juni 2004. Den hade cacheminne 256 KB och bussfrekvens 533 Mhz och den använde Socket 478 och LGA 775.

CeleronD översteg 3 Ghz i oktober 2004. I december 2005 hade den en klockningshastighet på 3,33 Ghz.

Cedar Mill-512Redigera

Introducerad den 28 maj 2006. Den hade högre cacheminne på 512 KB och bussfrekvens 533 Mhz och den använde endast LGA 775.

Högsta klockningshastighet: 3,60 Ghz (januari 2007).

Conroe-LRedigera

Juni 2007. Den har lägre klockningshastighet (max 2.20 Ghz) men till skillnad från Cedar Mill-512 så har Conroe-L en betydligt större bussfrekvens på 800 Mhz.

Conroe-CLRedigera

I Conroe-CL sänkte man klockningshastigheten ytterligare (1.87 GHz) men i "utbyte" en bussfrekvens på 1066 Mhz.

Celeron (dual-core): AllendaleRedigera

År 2008. bussfrekvens på 800 Mhz och cacheminne: 512 KB. Högsta klockningshastighet: 2.40 Ghz (Maj 2009).

Celeron (dual-core): Wolfdale-3MRedigera

År 2009. bussfrekvens på 800 Mhz och cacheminne: 1000 KB. Högsta klockningshastighet: 2.70 Ghz (Augusti 2010).

Silvermont CeleronRedigera

År 2013-2014. Baserad på samma arkitektur som de senaste Atom-processorerna, även kallad "Bay Trail": Högsta klockfrekvens: 2.39 Ghz. Finns i både dubbelkärniga och fyrkärniga varianter. Bland annat: Celeron N2805, N2820. N2920. Processorerna har också en integrerad grafikprocessor av typen Intel HD Graphics. IGPU-enheten är baserad på samma arkitektur som Intel HD Graphics 4000 men har lägre klockfrekvens och ett mindre antal exekveringsenheter.


ÖvrigtRedigera

Celeron har till skillnad från vanliga Pentium av samma generationer varit lättare att överklocka, man kunde utan några som helst problem köra en 400 MHz Celeron i 600 MHz, bland annat genom ökning av bussfrekvensen från 66 till 133 MHz, eller en 800 MHz Celeron i 1,2 GHz genom att öka multipliern från 8,0 till 9,0 och ändra bussen från 100 till 133 MHz, hade man bra kylning kunde man lätt uppgradera dem till dubbla hastigheten.

ReferenserRedigera

  1. ^ Intel's Celeron hits 1.1GHz - Geek.com” (på amerikansk engelska). Geek.com. 31 augusti 2001. Arkiverad från originalet den 8 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090108230448/http://www.geek.com/articles/chips/intels-celeron-hits-11ghz-20010831/. Läst 15 november 2018. 

Externa länkarRedigera