Catherine Cookson
Catherine Cookson DBE, född 20 juni 1906 i South Shields, Tyne and Wear (i dåv. County Durham), död 11 juni 1998 i Newcastle-upon-Tyne, var en brittisk författare.
| Catherine Cookson | |
| Född | Catherine Ann Davies[1] 20 juni 1906[2][3][4] South Shields eller Tyne Dock[1] |
|---|---|
| Död | 11 juni 1998[5][6][7] (91 år) Newcastle upon Tyne[8] |
| Andra namn | Catherine Marchant[1], Katie McMullen och Catherine Cookson |
| Medborgare i | Storbritannien |
| Sysselsättning | författare[3] |
| Utmärkelser | |
| Dame Commander av Brittiska imperieorden[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Cookson gav ut sin första roman, Kate Hannigan, 1949. Hon kom att bli en av vår tids mest älskade och lästa författare. Hennes böcker, som ofta utspelas i lantlig miljö i norra England i slutet av 1800-talet, har sålts i över 100 miljoner exemplar världen över och översatts till ett tjugotal språk. Flera av hennes romaner har också blivit TV-serier, bland annat Tilly Trotter. Bland hennes mest populära böcker kan nämnas Hjärtats val, Farväl Hamilton, Lång väg till lyckan, Ett ljus i mörkret och Kärlekens spel.
Som tecken på hennes erkännande upptogs Cookson 1986 som officer i Brittiska Imperieorden, OBE. Hon adlades 1993, då hon i samma orden upphöjdes till kommendör av 1 klass (Dame Commander).
Svenska översättningar
redigeraVuxenböcker
redigera(Översättning Britte-Marie Bergström och förlag Bonnier, om ej annat anges)
- Vanessa (The round table) (översättning Ella Fallenius, 1969)
- Glasjungfrun (The glass virgin) (översättning Gertrud Hemmel, 1971)
- Ödets lekar (Feathers in the fire) (översättning Ingemar Forsström, Wahlström & Widstrand, 1972)
- Huset på heden (The dwelling place) (översättning Else Lundgren, 1972)
- Vit som en lilja (Pure as the lily) (översättning Henrik Nanne, Wahlström & Widstrand, 1973)
- En vanlig hygglig kille (The nice bloke) (översättning Elsa Mossner, Semic, 1974)
- Det onda arvet (The Mallen streak) (1974)
- Armodets barn (Kate Hannigan) (översättning Marie Persson, Semic, 1974)
- Sjätte budet (The garment) (översättning Elsa Mossner, Semic, 1974)
- Barbara (The Mallen girl) (1975)
- Förbannelsens år (The Mallen litter) (1976)
- Ödets makt (The tide of life) (översättning Mia Grönblad, 1977)
- Gökungen (The girl) (översättning Gertrud Hemmel, 1978)
- Lyckan är som glas (The cinder path) (1979)
- Tilly Trotter: kärlekens många ansikten (Tilly Trotter) (1980)
- Tilly Trotter: kärlekens irrvägar (Tilly Trotter wed) (1981)
- Tilly Trotter: kärlekens höst (Tilly Trotter widowed) (1982)
- Gycklarens dotter (The whip) (1983)
- Kärlekens dalar (The black velvet gown) (1985)
- Hatets barn (A dinner of herbs) (1986)
- Älvan (The moth) (1987)
- Hjärtats val (The parson's daughter) (1988)
- Ödets dotter (The cultured handmaiden) (1990)
- Det svarta ljuset (The black candle) (1991)
- Det bortglömda barnet (The Harrogate secret) (1992)
- De utstötta (The Gillyvors) (1993)
- Millie (The rag nymph) (1994)
- Fågel utan vingar (The wingless bird) (1995)
- Lång väg till lyckan (The tinker's girl) (1996)
- Den besatta (The obsession) (1997)
- I största hemlighet (The upstart) (1998)
- Kärlekens spel (The desert crop) (1999)
- Torsdagsvännen (The Thursday friend) (översättning Britt Arenander, 2000)
- Kate Hannigans dotter (Kate Hannigan's girl) (översättning Margareta Järnebrand, 2001)
- Ett ljus i mörkret (A house divided) (översättning Lisbet Holst, 2002)
Ungdomsböcker
redigera(Översättning Nina Lunabba och förlag B. Wahlström, om ej annat anges)
- Polo, den lilla gruvponnyn (The nipper) (översättning Ulf Mårtensson, 1974)
- Hamilton (Hamilton) (1988)
- Farväl Hamilton (Goodbye Hamilton) (1988)
- Harold (Harold) (1989)
- Bill Bailey (Bill Bailey) (översättning Aina Larsson, 1990)
- Bill Baileys värld (Bill Bailey's lot) (1991)
- Bill Baileys dotter (Bill Bailey's daughter) (1992)
Referenser
redigera- ^ [a b c d e] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 233.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, commons.wikimedia.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 70039.[källa från Wikidata]
- ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U177701.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Movie Database, IMDb-ID: nm0177541co0047972, läst: 21 juli 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 156878, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ WikiTree person-ID: Davies-8895.[källa från Wikidata]
