Catalina de Balboa Ugarte

Nunna i Santa Klaras orden

Catalina de Balboa Ugarte, (Catalina de San Mateo de la Concepción) (född 30 april 1648 i Santa María de Guía de Gran Canaria, Kanarieöarna – död 26 maj 1695 Las Palmas de Gran Canaria), var en kanarisk nunna i Sankta Klaras orden.[1]

Catalina de San Mateo de la Concepción
FöddCatalina de Balboa Ugarte
30 april 1648
Las Palmas de Gran Canaria, Spanien
Död26 maj 1695 (47 år)
Las Palmas de Gran Canaria, Spanien
Begravdkonvent
SysselsättningNunna
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Catalina var dotter till María Ugarte och Andrés García de Balboa.[1]

Catherine började se hemska dödsfall som ett offer. På gården där hon bodde ordnade hon en sorts gång där hon placerade snäckor, stenar, glasskärvor och andra vassa fragment så att hon gående på knä kunde botgöra och bära ett kors på sina axlar.[1]

Catalina tillhörde den mystiken där smärta är en form av självbestraffning och en väg mot försoning för synder.[1]

Hon var redan 28 år när hon antogs som arvsyster, utan hemgift för klostret, i klostret Clarisses i San Bernardino de Sena, i Las Palmas de Gran Canaria, där hon inträdde den 31 januari 1676. Hon tog namnet Caterina de Sant Mateu de la Concepcion. Tidigare hade hon skaffat sig ett rykte som mirakelgörare och för att ha haft visioner och andra mystiska episoder, vilket underlättade hennes acceptans i klostret.[1]

Hon var känd för de episoder av transmigrering hon berättade om, enligt vilka hon reste utan att flytta från klostret till platser som Rom, de legendariska Sju öarna och ön Isla de San Brandán, eller till det jordiska Paradiset. Han fortsatte att ha visioner och extaser och utförde helande och profetior.[1]

Catalina var en författare, vars verk innehöll mystik, de var skrivna i en typisk barock och passionerad stil. Dolorosas sticker ut, med stor uttrycksfullhet. Hon dog i Las Palmas de Gran Canaria den 26 maj 1695.[1]

Källor

redigera