Carl Rennerfelt
Carl Carlsson Rennerfelt, född omkring 1620 i Nummis i Sverige, död 22 december 1696 i Nummis i Sverige, var en svensk överstelöjtnant som tjänstgjorde i nuvarande Finland. Han adlades den 23 september 1652 i Stockholm av drottning Kristina, och fick då namnet Rennerfelt, istället för hans ursprungliga Remainen.[1][2][3]
| Carl Rennerfelt | |
| Född | Carl Carlsson Remainen c. 1620  Nummis, Nyland |
|---|---|
| Död | 22 december 1696 Nummis, Nyland |
| Känd för | Överstelöjtnant, adelsman |
| Maka | Hebla Muck af Sommarnäs, Anna Ekestubbe, Katarina Elisabet Schmiedefeltin |
Rennerfelt ägde Över-Immola gård i Nummis, en gård som fungerade som Nylands dragonregementets rusthåll nummer 32. Rennerfelt är begraven i Lojo S:t Lars kyrka.[1]
Biografi redigera
Carl Carlsson Remainen föddes på Över-Immola gård i Nummis 1620 och han blev alltså adlad 1652 med namnet Rennerfelt. Han var gift tre gånger. Hans första maka var Hebla Muck af Sommarnäs från Hirsjärvi gård i Somero. Paret gifte sig 1647 men hustrun avled redan 1649. Rennerfelt andra giftermål var med Anna Ekestubbe från Olkkala gård i Vichtis år 1653. Ekestubbe avled 16 år senare 1669. Den tredje och sista gången som han gifte sig var med Katarina Elisabet Schmiedelfelt från Luskala gård i Sammatti som då var en del av Karislojo socken. Hon dog 1693.[2][3][1]
Rennerfelt utsågs till furir 1641 och deltog i Slaget vid Leipzig 1642. Rennerfelt var också med i Torstensonska kriget 1643. År 1677 blev han sedan överstelöjtnant. Han ägde Över-Immola gård i Nummis samt med Kivelä och Vanhala gårdar i Vichtis och genom äktenskap också Harju Strandgård i Somero. År 1666 belönades Rennerfelt med en förläning som omfattade två gårdar i Nousis och två gårdar i Lojo.[1][3]
Rennerfelt donerade en ljuskrona till Nummis gamla kyrka 1650 och en predikstol 1660. Ljuskronan och predikstolen har senare flyttats till den nya stenkyrkan som färdigställdes 1822.[1][3]
Carl Rennerfelt avled i Nummis 1696. Han är begraven i Lojo S:t Lars kyrka tillsammans med sina tre fruar. Det är fortfarande möjligt att se den gamla gravstenen på golvet, söder om altaret.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d e f] Keinänen, Pekka (2021) (på finska). Nummen maatilojen historia. sid. 38. ISBN 978-952-69589-0-3. Läst 16 juli 2022
- ^ [a b] ”Rennerfelt :Riddarhuset”. www.riddarhuset.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220705000734/https://www.riddarhuset.se/blog/att/rennerfelt/. Läst 15 juli 2022.
- ^ [a b c d] Ramsay, Jully (20 april 1909). ”336 (Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden)”. runeberg.org. https://runeberg.org/frfinl/0354.html. Läst 15 juli 2022.