Carl Nordenflycht
Carl Nordenflycht, född 4 januari 1703, död 16 september 1766, var en svensk riksdagsledamot och kansliråd. Han var son till kammarskrivaren Anders Andersson Nordbohm (adlad Nordenflycht) och bror till författarinnan Hedvig Charlotta Nordenflycht.[1][2]
Nordenflycht studerade vid Uppsala universitet. Han arbetade efter studierna som kanslist i Kammarkollegium och Riksarkivet. 1725 blev han sekreterare hos diplomaten Joakim Fredrik Preis. Han påbörjade sin långa karriär inom Kanslikollegium 1731, och blev år 1755 tilldelad Serafimerordens härold.[2][3]
Vid riksdagen 1765–1766 var Nordenflycht en av femton ledamöter i den stora deputationens tredje utskott som utredde frågan om tryckfrihet. Nordenflycht var en av representanterna för adeln i utskottet. Han hade bakom sig en lång karriär i Kanslikollegium, det organ som hade inseende över censuren, och han var motståndare till att införa tryckfrihet. Nordenflycht dog i september 1766, strax innan det tredje utskottets arbete ändå ledde fram till införandet av 1766 års tryckfrihetsförordning.[3]
Referenser
redigera- ^ ”Nordenflycht, släkt”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/8226. Läst 26 september 2024.
- ^ [a b] ”Nordenflycht nr 1815 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Nordenflycht_nr_1815#TAB_2. Läst 26 september 2024.
- ^ [a b] ”Fritt ord 250 år”. Riksdagen. sid. 117. https://www.riksdagen.se/globalassets/03.-dokument-och-lagar/bestall-och-ladda-ner/informationsmaterial-och-bocker/fritt-ord-250-ar.pdf. Läst 26 september 2024.