Carl Eric Wadenstierna

svensk ämbetsman och politiker

Carl Eric Wadenstierna, född 22 februari 1723, död 5 januari 1787, var en svensk ämbetsman och politiker.

Carl Eric Wadenstierna
Carl Erik Wadenstierna.jpg
Carl Eric Waldenstierna avporträtterad ca 1770 av Lorens Pasch d.y.
Född1723[1]
Död5 januari 1787[1] (63 år)
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningPolitiker, Beamter, ämbetsman
FöräldrarTomas Wadenstierna[1]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Han var son till Thomas Wadenstierna. Efter avslutade studier valde Wadenstierna den civila ämbetsmannabanan och blev 1755 protokollsekreterare, 1762 krigsråd samt 1773 statssekreterare för krigsärendena, från vilken post han 1781 tog avsked. Under frihetstidens senare skede gjorde sig Wadenstierna känd som en av Hattpartiets stridbarare krafter på riddarhuset samt var vid 1769 och 1771 års riksdagar ledamot av sekreta utskottet. Vid den senare av dessa var han också en av dem, som vid dess början på Gustav III:s begäran sökte åvägabringa en förlikning mellan de båda stridande partierna. År 1762 utsågs han till fullmäktig i riksens ständers kontor och fungerade som sådan till dettas upplösning 1766. Efter revolutionen syntes han till en början vid kungens sida och lämnade honom sitt stöd vid 1778 års riksdag. Men 1786, då han var en av sitt stånds elektorer och ledamot av lagutskottet, intog han åter en ledande ställning inom oppositionen. Särskilt gjorde han sig bemärkt genom sitt förslag om ståndsprotokollernas tryckning och var huvudtalaren för bevillningens åtagande på endast fyra år. Wadenstierna blev 1779 riddarhusdirektör.

FamiljRedigera

Wadenstierna var gift två gånger. Den 28 oktober 1756 gifte han sig med Jakobina Sofia Psilanderhielm (1733-1768) och med henne fick han tre barn, och en av döttrarna, Sofia Wadenstierna, blev gift med Sveriges förste justitieombudsman, Lars Augustin Mannerheim. Tyvärr dog dock Jakobina redan 1768. Carl Eric gifte om sig den 19 april 1770 med Fredrika Carleson (1734-1794), paret fick dock inga barn.

UtmärkelserRedigera

BilderRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, vol. 4, Norstedts Förlagsgrupp, 1858, s. 530, läs online, läst: 30 april 2019, (Källa från Wikidata)